Hur uppvaktar jag en tjänsteman? 

Kring julen väcktes diskussionen om ett tema som det talats om tidigare: Hurdana gåvor kan en tjänsteinnehavare ta emot? Är det alls tidsenligt att uppvakta tjänstemän med gåvor till jul? Lagparagraferna ger svar men för att lösa frågan rekommenderas att organisationen gör upp egna anvisningar.  

Både uppvaktning och ett sätt att sköta relationerna 

Att ge en gåva innebär att man överräcker ett föremål, pengar eller en tjänst till en annan person eller en organisation. Gåvor är vederlagsfria, de ges utan förväntan om motsvarande erkännande eller prestation. 

Gåvor hör till våra traditioner sedan länge. Och genom tiderna har gåvorna haft samma syfte: att bygga och vårda sociala relationer. 

Gåvor ges i allmänhet inför helger och festligheter, såsom till jul, på födelsedagar och namnsdagar. Man kan också ge en gåva för att fira gemensamma mål eller visa uppskattning. I affärsvärlden utvecklar man affärsförbindelser med gåvor. 

En gåva kan bli en muta 

Huruvida det är godtagbart för en tjänsteinnehavare att ta emot en gåva beror på tjänsteplikter och strafflagens bestämmelser om tjänstebrott. Med strafflagens bestämmelser om mutor skyddas ämbetsåtgärders riktighet, laglighet, jämlikhet och opartiskhet mot osaklig påverkan. Avsikten är att skydda medborgarnas förtroende för ämbetsåtgärder. 

Mutor är en form av korruption där den som mutar syftar till att med sin gåva påverka mottagarens beteende eller på annat sätt verka till givarens fördel. Strafflagen kriminaliserar mutbrott, både givande och mottagande av muta. 

Tagande av muta kan också klassas som grovt tagande av muta. Om en anställd tjänsteman tar emot en gåva eller någon annan förmån som påverkar eller syftar till eller är ägnad att påverka hans eller hennes verksamhet i anställningen har tjänstemannen gjort sig skyldig till tagande av muta. 

Om förfarandet kan minska förtroendet för opartiskheten i myndighetsverksamheten räcker det för att det ska ses som mutbrott. Förfarandet behöver inte ha något samband med tjänsteinnehavarens verksamhet i anställningen. 

Om givande och tagande av mutor i affärslivet finns det andra paragrafer. 

Begreppet muta är flytande 

Det finns ingen angiven gräns för beloppet när en gåva blir en muta. Strafflagen utgår i definitionen av muta från att det är fråga om en olaglig förmån. Det är alltså fråga om annat än till exempel lön för utfört arbete. 

Gåvans värde har betydelse för dess olaglighet men också huruvida man med gåvan syftat till att påverka mottagaren. Också en gåva som inte har något ekonomiskt större värde kan vara olaglig om man med den syftat till att påverka mottagaren. 

Sedvanliga små gåvor på bemärkelsedagar och företagsgåvor är godtagbara. En ovanligt värdefull gåva kan dock uppfylla kännetecknen för mutbrott om tagandet av gåvan kan ge anledning att minska förtroendet för opartiskheten i myndighetsverksamheten. 

Hur ser situationen ut utåt?  

I alla bestämmelser om mutbrott förutsätts uppsåt. Kännetecknen för mutbrott uppfylls emellertid redan vid möjligheten att förtroendet äventyras, det vill säga förfarandet kan minska förtroendet för myndighetsverksamheten. För att uppfylla kännetecknen räcker det därför att förfarandet är av sådan art att det allmänt taget kan minska förtroendet. 

Situationen granskas ur en utomstående synvinkel. Även om en gåva i något enskilt fall inte de facto skulle ha påverkat tjänstemannens handlande kan kännetecknen ändå ha uppfyllts. 

Organisationen kan ha egna anvisningar  

Mutor är inte nödvändigtvis alltid olagliga. De kan bryta mot administrativa bestämmelser eller bara vara oetiska. Organisationer kan göra upp sina egna anvisningar för personaler om vad man kan ta emot och hur man ska handla i oklara fall och hur man avvisar mutor. 

Det är tillrådligt att ge anvisningar om godtagbara penningsummor eller fastställa ett entydigt tak för värdet på gåvor och gästfrihet. Tillåtna gåvor och godtagbar gästfrihet kan variera i olika organisationer bland annat beroende på bransch. 

Det är viktigt att utarbeta anvisningar också för att arbetsgivaren ansvarar för att de anställda har vetskap om tillåtet och otillåtet förfarande i skötseln av uppgifterna på behörigt vis. Arbetsgivaren kan ändå inte genom sina anvisningar påverka hur klandervärd situationen är ur strafflagens synvinkel. Det att chefen till exempel givit sitt tillstånd till mottagande av gåvan befriar inte tjänsteinnehavaren från straffrättsligt ansvar.