Coronakrisen syns redan i vårens uppgifter om den kommunala ekonomin

Statistikcentralens senaste preliminära uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi från första kvartalet år 2020 motsvarar förväntningarna. Coronaepidemin märks redan tydligt i de statistiska nyckeltalen även om den största delen av epidemins följder kommer att märkas i kommunerna under de följande kvartalen. Kommunförbundets enkät visar att epidemins konsekvenser för kommunekonomin kommer att stiga till 1,9 miljarder euro, och därtill kommer kostnaderna för sjukvårdsdistriktens försvagade ekonomi.

Kommunernas skatteinkomster var i början av fjolåret lägre än vanligt på grund av problem med inkomstregistret. Skatteinkomsternas tillväxttakt under det första kvartalet i år var endast 1,3 procent, vilket avspeglar den snabbt vikande samhällsekonomin när permitteringarna och det minskade behovet av arbetskraft minskat tillväxtkoefficienten i kommunernas inkomster.

Kommunernas statsandelar har däremot ökat kraftigt, eftersom Sanna Marins regering slopat tidigare nedskärningar i andelarna och genomfört normala indexjusteringar och andra lagstadgade korrigeringar. I början av regeringsperioden inleddes också flera framtidsinvesteringar som finansieras med statsunderstöd. 

Kommunernas utgiftsökningar var måttliga under årets första kvartal, vilket är logiskt med tanke på vårens coronakris. Flera av kommunernas verksamheter stängdes i mars. Trots det har flera av kommunens mindre kostnadsposter, såsom hemservice och barnskydd, kunnat öka rejält på grund av undantagsåtgärderna. Några allmänna löneförhöjningar har inte infallit i början av året, eftersom den kommunala löneuppgörelsen dragit ut på tiden.

Även om årsbidraget förbättrades en aning under årets första kvartal så är den ekonomiska situationen i kommunerna inte så bra mätt med räkenskapsperiodens resultat. Räkenskapsperiodens resultat föll med 10,9 procent jämfört med samma period förra året och lånestocken ökade med mer än åtta procent.

Siffrorna visar att alla de tidigare nämnda faktorerna tillsammans innebär att kommunernas inkomstbas, i synnerhet skatterna, utvecklades svagt i början av året. En ökning i statsandelarna är inte en verklig inkomstökning för kommunerna, eftersom de baserar sig på ökade kostnader till exempel på grund av utvidgade uppgifter.

Coronaeffekten märks tydligt också i samkommunernas nyckeltal. En stor del av samkommunerna är sjukvårdsdistrikt, vars intäkter minskat då icke brådskande vård i överensstämmelse med SHM:s anvisningar har flyttats fram och den verksamhet som kan faktureras därmed minskat. Samkommunernas utgifter har istället ökat med 2,5 procent trots att den icke brådskande vården skjutits upp. Kostnaderna har ökat på grund av extrakostnaderna för beredskap, provtagning och sjukhusvård under coronaepidemin.

Början av året var i ekonomisk bemärkelse mycket svår för samkommunerna.  Räkenskapsperiodens resultat sjönk med 55 procent och lånestocken ökade med 22 %. De kraftiga svängningarna i samkommunernas ekonomi förväntas fortsätta under återstoden av året. Även om situationen i de olika samkommunerna varierar starkt så kommer många av dem ändå under de närmaste åren att uppleva anpassningsåtgärder som minskar utgifterna. Samkommunerna är också skyldiga att täcka underskott.

På finska: bilagor

Tilastopaketti: Kuntatalous tammi-maaliskuussa 2020

Lähde: Tilastokeskus, kuntatalous neljännesvuosittain -tilasto

Koronavirusepidemialla yli 1,9 miljardin euron vaikutus kuntatalouteen vuonna 2020