Coronapandemin förorsakade en exceptionell nedgång i samhällsekonomierna globalt

Coronaepidemin försatte i våras världsekonomin i ett aldrig tidigare skådat fall, när Covid-19 och de många begränsningar som följde av den runtom i världen fick konsumtionsefterfrågan i servicebranschen att upphöra samt undergrävde medborgarnas förtroende och det allmänna investeringsklimatet. Sjukdomsläget har utöver den ekonomiska tillväxten och den försvagade sysselsättningen också haft indirektare konsekvenser för samhället, såsom tillgången på yrkeskunnig arbetskraft och människornas mobilitet. De mer omfattande och bestående samhälleliga konsekvenserna av coronapandemin är dock fortfarande oklara.

Efter dykningen under våren började världsekonomin snabbt återhämta sig från sin bottenkänning, men coronapandemins andra våg som dragit fram under hösten särskilt i Europa och Förenta staterna, kommer att sakta ner återhämtningen. Sjukdomsläget har försvårats och man har varit tvungen att införa begränsningar till exempel i många europeiska länder. Det här kommer att avspeglas i den privata konsumtionen, som till exempel Europeiska kommissionen räknar med att minskar med över 8 procent i EU i år.

Det försämrade sjukdomsläget syns också i förtroendeindikatorerna för företag och konsumenter, där den återhämtning som började under sommaren tog slut i september–oktober. I synnerhet har konsumenternas förtroende och förväntningar på den kommande utvecklingen av sysselsättningen vänt nedåt under de senaste månaderna. En tydlig V-formad utveckling verkar således inte längre vara möjlig i världsekonomin. I många samhällsekonomier blir nationalprodukten klart mindre än före krisen.

De olika prognosinstitutens förväntningar på nedgång i världsekonomin till följd av coronakrisen varierar fortfarande mycket. Den vanligaste förväntningen är att volymen i den globala ekonomin kommer att minska med cirka fyra procent under innevarande år. Särskilt kraftigt förutspås nedgången i ekonomin bli i Storbritannien, de EU-länder som är beroende av turismen, Indien, Ryssland och tillväxtekonomierna.

Hanteringen av sjukdomsläget och framgången hos de stimulanspaket som olika länders regeringar och centralbanker har infört påverkar inte bara den ekonomiska recessionens omfattning år 2020 utan också hurdan den ekonomiska tillväxten blir i världsekonomin år 2021. För närvarande förväntas en global BNP-tillväxt på cirka 5 procent år 2021. Den ekonomiska tillväxten väntas vara särskilt stark i Kina och Indien. I EU och andra utvecklade länder rör sig prognoserna för BNP-tillväxten kring drygt fyra procent.

Jämfört med andra länder återhämtar sig den finländska samhällsekonomin ganska långsamt från coronakrisen. Enligt Europeiska kommissionens ekonomiska prognos kommer den finländska bruttonationalprodukten att växa med knappt tre procent år 2021. Tillväxten är den tredje långsammaste bland euroländerna. Den långsamma tillväxten beror inte enbart på att den finländska samhällsekonomin har en branschstruktur som ger investeringsefterfrågan stor betydelse utan även på att nedgången i den ekonomiska tillväxten varit måttfullare i Finland än i många andra länder år 2020.

Figur 1: BNP-tillväxten i euroländerna, källa: Europeiska kommissionen (på finska)

Osäkerheten om hur epidemin kommer att utveckla sig och vilka konsekvenser den kommer att ha för den ekonomiska tillväxten är dock fortfarande stor inom alla ekonomiska territorier. De senaste uppgifterna om möjligheten till ett effektivt vaccinationsskydd har gett upphov till positiva förväntningar på att pandemin ska kunna kontrolleras bättre under år 2021. Europeiska kommissionen förutspår att åtgärderna för att begränsa coronapandemin kommer att synas i ländernas samhällsekonomiska utveckling under hela prognosperioden. Begränsningarna är som kraftigast under det sista kvartalet i år. Efter det antas att de kan lindras under åren 2021 och 2022. 

Tillväxten i den finländska produktionen kommer att sjunka under slutet av året

Uppgifterna i Statistikcentralens kvartalsvisa nationalräkenskaper till och med juni visar att samhällsekonomin i Finland har krympt redan under tre kvartal i följd. Den finländska samhällsekonomin har därmed gått in i en recession i år. Produktionen minskade särskilt kraftigt i april–juni i år bland annat inom hotell- och restaurangverksamheten samt transporterna. Även exporten av varor och tjänster minskade kraftigt under det andra kvartalet, vilket bland annat syntes som en nedgång i industriproduktionen.

Enligt det preliminära snabbestimat som beräknats utifrån konjunkturindikatorn började den säsongrensade bruttonationalprodukten dock öka under det tredje kvartalet, när situationen jämförs med utvecklingen under de föregående månaderna. Jämfört med tillväxten i fjol är tillbakagången dock klar, eftersom produktionen har sjunkit med cirka 4 procent och antalet sysselsatta med 2 procent jämfört med samma period i fjol.

Även den månatliga konjunkturindikatorn påvisar hur skör tillväxten är, eftersom indikatorn ökade ännu i juli–augusti. Däremot blev tillväxten i produktionen igen negativ i september. Det är mycket sannolikt att produktionstillväxten under det sista kvartalet i år kommer att förbli negativt.

Figur 2: Konjunkturindikator för produktionen, källa: Statistikcentralen (på finska)

Enligt preliminära statistiska uppgifter befinner sig den finländska samhällsekonomin alltså i ett återhämtningsskede, men utvecklingen är mycket svag och det är mycket sannolikt att den ekonomiska tillväxten kommer att vara negativ åtminstone under resten av året. Medan den samhällsekonomiska tillväxten på våren visade att volymen sjönk med över 5 procent, visar de färskaste uppgifterna att nedgången redan minskar. Många prognosinstitut förutspår att coronapandemin kommer att medföra en minskning av volymen i den finländska samhällsekonomin med cirka 4 procent i år. Minskningen är mindre än vad som förväntades i mitten av coronavåren.

Vad annat känner vi till om utvecklingen i år?

Coronakrisen har kraftigt hämmat den finländska exporten. Enligt Tullens statistik över utrikeshandeln var värdet av exporten i september knappt 8 procent lägre än i september i fjol. Det sammanlagda värdet av exporten minskade med 15 procent och värdet av importen med 11 procent mellan januari och september jämfört med samma period i fjol. Den minskade exportefterfrågan har särskilt kraftigt drabbat metallförädlingen och pappersindustrin, och det verkar inte sannolikt att de här branscherna snabbt återgår till 2019 års nivåer. Även exporten av tjänster, bland annat transport och turism har minskat kraftigt under året. Exporten bedöms för närvarande ha nått botten av konjunkturen.

Inom detaljhandeln och dagligvaruhandeln har coronapandemin däremot ökat försäljningen och omsättningen under hela pandemin. Inom handeln finns det dock också sektorer som lider av pandemin och där omsättningen och försäljningen har utvecklats i en annan riktning. Försäljningen har utvecklats negativt i januari–september i år inom bil- och partihandeln. Däremot verkar varuhushandeln ha börjat växa starkt i juli–september och kommit ifrån den negativa utveckling av försäljningen som coronakrisen förorsakade på våren.

Servicebranschen, särskilt kultursektorn, transporterna samt hotellen och restaurangerna befinner sig dock i ett mycket svårt ekonomiskt läge till följd av coronakrisen. Servicebranschens sammanräknade, arbetsdagsjusterade omsättning minskade i september med nästan 10 procent jämfört med samma tidpunkt i fjol. Det framkommer också av uppgifterna om kundernas mobilitet, som varit på nedgång under hösten. Den positivaste försäljningsutvecklingen har uppvisats av fastighetsbranschen samt informations- och kommunikationsverksamheten.

Investeringarna har som helhet klarat sig bättre än väntat under coronapandemin, eftersom det åtminstone ännu inte har framkommit några betydande uppskjutningar eller annulleringar av investeringar. Mest har investeringarna i maskiner och utrustning minskat under början av året.

Byggandet har varit livligt under hela året och särskilt under sommaren, men efter sommaren har byggkonjunkturen försämrats. Även många andra indikatorer för byggbranschen ser ut att försämras. Enligt Statistikcentralen var antalet bygglov som beviljades i juni–augusti cirka 25 procent mindre än i fjol och antalet kubikmeter minskade i alla byggnadstyper. Också antalet nya byggprojekt som inleddes i juni–augusti var 15 procent mindre än för ett år sedan. Bostadshandeln har däremot varit livlig under hela året.

Antalet permitteringar har minskat jämfört med de dystra siffrorna från coronavåren. Antalet arbetslösa, i synnerhet långtidsarbetslösa, har dock börjat öka i synnerhet i städerna.

Samhällsekonomin växer gradvis 2021

År 2021 kommer den finländska samhällsekonomin att återhämta sig trots den andra vågen av coronapandemin. Den samhällsekonomiska tillväxten baserar sig i synnerhet på att den privata konsumtionen och exporten piggnar till, eftersom begränsningar slopas och världshandeln börjar växa. Även fartygsbeställningarna ökar Finlands exportsiffror 2021. De ekonomiska tillväxtprognoserna som rör sig kring cirka tre procent är dock tämligen måttfulla, och nivåerna före coronakrisen 2019 uppnås ännu inte.

Den största risken för de ekonomiska utsikterna i Finland är att coronapandemin på nytt spritt sig kraftigt såväl hos oss som på andra håll i världen. I slutet av året och i början av nästa år är också en ökning av konkurserna att vänta, när de betalningslättnader och andra coronastöd som beviljades företagen i våras börjar ta slut. I värsta fall kan situationen få arbetslösheten att börja öka på nytt.

Konsumenternas och företagens förtroende bedöms dock öka under nästa år, när den ekonomiska tillväxten gradvis återgår till tillväxt. Förtroendet, investeringsutsikterna och konsumtionen stöds också av att inkomsterna ökar och inflationen förblir måttlig. Under nästa år ökar inflationen bl.a. av att energin blir dyrare.

I figur 3 finns en sammanställning av konjunkturinstitutens viktigaste samhällsekonomiska prognosuppgifter för åren 2020–2021.

Figur 3: Prognossiffror för samhällsekonomin 2020–2022 (på svenska)

Prognosen för de offentliga finanserna för 2021 är tämligen osäker. Om den ekonomiska tillväxten stärks enligt prognoserna ökar den inflödet av skatteinkomster och minskar behovet av nya höjningar. Finansministeriet bedömer att lokalförvaltningen enligt nationalräkenskaperna, dvs. kommunsektorn, uppvisar ett underskott på 2,4 miljarder euro år 2021. Skillnaden mellan inkomster och utgifter är negativ på grund av att inkomsterna är oförändrade, eftersom skatterna ökar endast en aning och statsandelarna minskar år 2021. Utgifterna ökar på grund av arbetskraftskostnader och höga fasta investeringar, dvs. bruttoinvesteringar i fast kapital.

Figur 4: Läget i de offentliga finanserna, källa: Finansministeriet (på finska)