Den ekonomiska situationen i kommunerna försämras år 2021 efter coronaåret

Prognosen enligt kommunernas bokföring görs två gånger om året i samband med kommunekonomiprogrammetexternal link. Den senaste prognosen för kommunernas ekonomi publicerades i början av april, och dess viktigaste slutsatser har samlats i bifogade diapaket (på finska) på Kommunförbundets webbplats. I denna översikt har vi lyft fram sådana faktorer som dykt upp efter april och som påverkar kommunernas inkomst- och utgiftsprognoser och ekonomi de närmaste åren, särskilt år 2021. 

Kommer ökningen av verksamhetsutgifterna att stanna under tre procent år 2021?

Enligt prognosen i vårens kommunekonomiprogram kommer kommunernas verksamhetsutgifter att öka med 2,4 procent år 2021. Utgiftsökningen är rätt måttlig eftersom extrautgifterna inom hälso- och sjukvård till följd av coronapandemin faller bort till dess. Samtidigt ökar utgifterna på grund av eftersatt vård, löneförhöjningar, den åldrande befolkningens ökande omsorgsbehov samt utgiftsökningarna till följd av kommunernas utvidgade uppgifter enligt Sanna Marins regeringsprogram.

I slutet av maj blev det klart att löneförhöjningarna inom kommunsektorn följer kommunekonomiprogrammets antagande, dvs. att arbetsmarknadens allmänna inkomstutveckling på 3,04 procent iakttas under avtalsperioden. Avtalsperioden är 23 månader, den börjar 1.4.2020 och löper ut 28.2.2022.

Den första allmänna förhöjningen i kommunsektorn träder i kraft 1.8.2020. Förhöjningen är 26 euro, dock minst 1,22 procent. Den andra allmänna förhöjningen på en procent görs 1.4.2021. I avtalet ingår en lokal justeringspott som träder i kraft 1.4.2021. Inom AKTA och flera andra avtal är potten 0,8 procent av avtalsområdets lönesumma.

Finansministeriet publicerade i juni en ny ekonomisk översiktexternal link, där också flera av kommunsektorns prognoser uppdaterades. Kommunernas förtjänstnivåindex stiger enligt FM nästa år med 2,6 procent och prisindex för basservice stiger med 2,3 procent. 

Prognosen för utgiftsökningen i kommunerna preciseras i höstens kommunekonomiprogram i oktober, men för närvarande föreligger viss risk för en ökning av utgifterna. Situationerna varierar naturligtvis i de olika kommunerna.

Skarp nedgång i statsandelen till kommunerna i sikte, men skatteinkomster kompenserar

Inkomstutvecklingen i kommunerna år 2021 ser mycket avvikande ut i det här skedet och är svår att förutsäga. Kommunernas inkomster påverkas både av en osäker ekonomisk utveckling och av flera statliga kompensationsåtgärder samt dessutom av de normala lagstadgade ändringarna.

Statsandelarna till kommunerna minskar år 2021 mer än någonsin eftersom coronastödetexternal link på 1,4 miljarder euro som beviljats kommunerna år 2020 bortfaller. Statsandelarna minskar nästa år också för att den statliga ersättningen för tillfälligt uteblivna skatteintäkter till följd av att företagen får uppskov med skattebetalningen år 2020 kommer att återkrävas 2021. Som det ser ut nu kommer kompensationen för betalningsuppskovet att uppgå till 487 miljoner euro, inklusive dröjsmålsränta.

På grund av nämnda faktorer kommer statsandelarna att minska med sammanlagt rentav 2,1 miljarder euro jämfört med 2020. Trots den enorma förändringen i euro räknat kommer statsandelarna i förhållande till bruttonationalprodukten inte att rasa. Nivån kommer att vara bättre än den var under konkurrenskraftsavtalsåren 2016–2019. Emellertid kommer kommunernas uppgifter att utvidgas de närmaste åren.

I vårens kommunekonomiprogram uppskattas kommunernas skatteinkomster nästa år öka med över två miljarder euro jämfört med i år. När man räknar samman statsandelarna och kommunekonomiprogrammets skatteinkomstprognos så kommer kommunernas skattefinansiering att vara i stort sett oförändrad mellan 2020 och 2021.

Skatteinkomsterna ökar både till följd av att ekonomin återhämtar sig efter att begränsningsåtgärderna hävs och för att företagens skattebetalningsuppskov upphör. De senaste prognoserna från FM och andra prognosinstitut vilar på antagandet att ekonomins tillväxttakt faktiskt ökar nästa år och att det inte kommer någon andra influensavåg. I så fall kunde skatteinkomsterna öka rejält nästa år.

Prognoserna för den ekonomiska tillväxttakten och skatteinkomsternas utveckling är dock förknippade med betydande osäkerhet. I Kommunförbundets senaste skatteprognosfil antas redovisningarna av skatteinkomster år 2021 uppgå till en betydligt lägre summa än i vårens kommunekonomiprogram. Enligt försiktighetsprincipen är det i det här skedet säkrast att anta att skatteinkomsterna riskerar minska. Det är också möjligt att coronapandemin fortfarande påverkar kommunsektorns inkomster år 2021. Kommunernas egen bedömning är att deras skatteinkomster riskerar minska med cirka 1,4 miljarder euro nästa år till följd av coronan.

Enligt vårens kommunekonomiprogram kommer räkenskapsperiodens resultat för kommunerna att visa 800 miljoner euro underskott nästa år. Prognosen är betydligt svagare än år 2019 då 224 fastlandskommuner visade underskott. Även om prognosen preciseras i oktober till höstens kommunekonomiprogram så är det redan nu klart att 2021 kommer att bli ett mycket tufft år för kommunerna. Att behålla kontrollen över utgifterna kommer att vara avgörande för kommunernas ekonomiska framgång.

Coronastödet stärker den kommunala ekonomin år 2020

Prognosen i vårens kommunekonomiprogram beaktade inte beslutet i statens fjärde tilläggsbudget att bevilja kommunerna coronastödexternal link år 2020. När programmet bereddes i mars–april var stödpaketet inte klart, det var fortfarande under beredning och det togs därför inte med i den ekonomiska prognosen.

Stödpaketet på 1,4 miljarder euro till kommunerna ändrar situationen i kommunernas ekonomi avsevärt jämfört med vårens prognos. Enligt prognosens uppskattningar skulle räkenskapsperiodens resultat sjunka till –1,3 miljarder euro år 2020.

När coronastödet läggs till kommunernas statsandelar år 2020 kommer räkenskapsperiodens resultat att bli betydligt bättre än prognosen, men visar ändå ett litet underskott. Räkenskapsperiodens resultat kommer i så fall att ligga ungefär på samma nivå som år 2019. Prognoserna för den ekonomiska tillväxttakten och skatteinkomsternas utveckling detta år är dock förknippade med betydande osäkerhet.

I det här skedet ser det ut som att kommunernas skatteinkomster inte har reagerat så starkt på coronan som man befarade i början av krisen. Efter sommaren är vi klokare också i detta avseende!