Den ekonomiska tillväxten dämpades år 2019: Coronapandemin förorsakade en unik nedgång i samhällsekonomierna globalt

Finlands bruttonationalprodukt ökade år 2019 med 1,1 procent. Ökningen var störst under årets andra och tredje kvartal. Då man granskar volymutvecklingen hos BNP från kvartal till kvartal, var ökningen störst under det andra kvartalet. Efter det var ökningen mindre, och under det sista kvartalet var den redan negativ.

Även om ekonomin gick in i en recession vid slutet av 2019, ökade de flesta efterfrågeposter rätt kraftigt på årsplanet. I exporten ökade volymen med hela 5,7 procent till följd av att fartygsbeställningarna och exporten av tjänster ökade kraftigt. Även konsumtionen ökade med en procent, trots att hushållens sparkvot vände uppåt. Lönesumman i hela ekonomin växte med 3,2 procent 2019. Investeringarna minskade däremot med en procent. Investeringar i bostadsbyggnader, maskiner och immateriella produkter minskade jämfört med 2018.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden 6,7 procent i fjol, medan den året innan var 7,4 procent. Sysselsättningsgraden steg till 72,6 procent. Antalet sysselsatta ökade i fjol med 0,9 procent och antalet utförda arbetstimmar med 0,8 procent. Den ekonomiska produktiviteten per arbetstimme förbättrades med 0,4 procent.

Coronapandemin förorsakade en unik nedgång i samhällsekonomierna globalt

Coronapandemin, som spred sig under mars och april i år, och de restriktioner som införts globalt på grund av pandemin har haft mycket allvarliga konsekvenser för den ekonomiska tillväxten. Det blev tvärstopp i efterfrågan under årets andra kvartal inom många arbetskraftsintensiva servicebranscher i hela Europa. Man har inte upplevt en motsvarande efterfrågechock under en enda tidigare ekonomisk kris.

Enligt OECD förbrukar en nedstängning av ekonomin för en månad cirka 2 procent av bruttonationalprodukten på årsnivå. Men efterfrågan har under begränsningarna å andra sidan delvis riktats mot andra serviceproducenter, till exempel i till följd av att fritiden ökat, eller mot andra serviceformer, till exempel näthandeln. Trots det har begränsningarna haft exceptionellt kraftiga konsekvenser för samhället.

Coronapandemin har nu påverkat den globala ekonomin i cirka ett halvt års tid. Antalet smittade ökar fortfarande i hela världen, men smittläget varierar från region till region. Merparten av de bekräftade smittfallen finns för närvarande på den amerikanska kontinenten. Epidemiläget har lugnat ner sig i många europeiska länder, och de flesta länder har stegvis lättat på begränsningarna och öppnat sina gränser. Under den senaste tiden har man dock varit tvungen att införa begränsningar på nytt eftersom epidemiläget försämrats. Det är redan nu säkert att pandemins skugga sträcker sig över det här året och in i framtiden.

Enligt nuvarande bedömningar skulle tillväxten i den globala ekonomin i år minska med cirka 5 procent. Den ekonomiska tillbakagången väntas bli särskilt kraftig i euroområdet, Förenta staterna och tillväxtekonomierna. Många samhällsekonomier har dock överraskande snabbt återhämtat sig efter vårens coronafall. Osäkerheten om hur epidemin kommer att utveckla sig och vilka konsekvenser den kommer att ha för den ekonomiska tillväxten är dock fortfarande stor i alla ekonomiska regioner.

Den finländska ekonomin sjönk ner i en djup recession under början av året

Preliminära uppgifter från Statistikcentralens kvartalsvisa nationalräkenskaper utvisar att den finländska samhällsekonomin redan under januari–mars i år var i recession. Den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten minskade under första kvartalet med 0,9 procent från föregående kvartal. Under kvartalet före det minskade bruttonationalprodukten med 0,6 procent.

Den privata konsumtionen och investeringarna utvecklade sig mycket svagt under januari–mars, men särskilt svag var utvecklingen av exporten. Den branschvisa värdeökningen minskade i synnerhet inom skogsindustrin (stridsåtgärder) och transporter. Statistiken för det andra kvartalet publiceras i slutet av augusti.

Coronapandemin belastade i början av krisen i synnerhet de delar av servicebranschen som domineras av småföretag, till exempel restauranger, skönhetssalonger och specialaffärer. Omsättningen hos företagen i servicebranschen och industrin, permitteringarna och medborgarnas förtroende sjönk kraftigt i synnerhet i april. Enligt konjunkturindikatorn för den månatliga produktionen, som förutspår utvecklingen i bruttonationalprodukten, har den ekonomiska utförsbacken fortsatt under slutet av våren, trots att de värsta branterna för tillfället torde vara passerade.

I maj sjönk den säsongrensade och arbetsdagskorrigerade konjunkturindikatorn fortfarande med 0,7 procent från nivån i april. Försvagningen jämfört med samma tid i fjol var drygt 5 procent. Minskningen är störst inom servicen, men även förädlingen har försvagats klart från siffrorna i fjol.

Ekonomin har återhämtat sig under sommaren

Egentlig statistik över hushållens konsumtion under årets andra kvartal blir tillgänglig inom kort, men de största bankernas betalkortsdata kan redan användas för att uppskatta utvecklingen hos hushållens konsumtion under sommaren. Kortdata för Finland utvisar att kortinköpen minskade kraftigt i början av coronapandemin, men att de till stora delar redan har återhämtat sig till det normala. Köpbeteendet piggnade snabbt till, vilket undanröjde de värsta farhågorna om att konsumenterna inte vågar röra sig i affärer och på evenemang för att de fruktar coronasmitta. Läget varierar dock enligt regioner och servicetyper. Inom viss service, till exempel kulturtjänster och hotell, släpar inköpen långt efter den normala utvecklingen.

Efter kraschen i april har konsumenternas förtroende månad för månad återställts i en positivare riktning. I juli var förtroendet redan starkare än ett år tidigare. Särskilt snabbt har uppskattningarna av den allmänna utvecklingen för ekonomin och arbetslösheten i Finland vänt från de negativa bedömningarna i april. Konsumenterna bedömer det egna penningläget som utmärkt, men de är samtidigt bekymrade över arbetslöshetshotet.

Detaljhandeln hörde till vinnarbranscherna under coronavåren. Enligt den preliminära statistiken ökade den arbetsdagskorrigerade omsättningen i detaljhandeln i juni med 4,8 procent jämfört med juni 2019. Den arbetsdagskorrigerade omsättningen i dagligvaruhandeln ökade i juni med hela 6,9 procent. Inom handelsbranschen finns dock sektorer som drabbats hårt av coronan. Sådana sektorer är till exempel bilhandeln, den optiska branschens detaljhandel, beklädnadsaffärerna, bokhandlarna och bränsleförsäljningen.

Inom servicebranschen har efterfrågan minskat kraftigt också i transportsektorn. Såväl persontrafiken som flygfälten har drabbats av passagerarbortfall. Även Trafikledsverkets data om antalet långtradare och annan statistik om till exempel sjötransporter indikerar svaga siffror för årets första hälft i transportsektorn.

Trots att de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen har varit särskilt dystra i servicebranschen, har även industrin drabbats av minskad produktion under krisen. Enligt de senaste uppgifterna var den arbetsdagskorrigerade produktionen i juni hela 6,9 procent mindre än i juni 2019. Produktionssiffrorna för nästan alla industrigrenar sjönk. Den arbetsdagskorrigerade produktionen för januari–juni sjönk med 2,8 procent jämfört med samma tid i fjol.

Vad gäller framtidsutsikterna bekymrar särskilt utvecklingen för nya beställningar inom industrin. De nya beställningarna har minskat sex månader i rad medan försämringen har varit särskilt kraftig i april–juni. I januari–juni minskade industrins nya beställningar med nästan 12 procent jämfört med samma period i fjol. Minskningen var störst i pappersindustrin, vilket på sikt även innebär att fabriker kommer att stängas om trenden fortsätter.

En summering av de preliminära statistiska uppgifterna visar att återhämtningen har varit snabb under sommaren i synnerhet i servicebranschen. Återhämtningen har stötts av att konsumenternas förtroende har stärkts samt av att epidemiläget förbättrats. Vårens skrala försäljningssiffror har snabbt stigit, men jämfört med utvecklingen under året innan, är försäljningssiffrorna fortfarande svaga till följd av den svacka som uppstod under våren. Utvecklingen har varit svag också inom industrin. Den statistik som beskriver utvecklingen inom industrin har försvagats under sommaren, vilket medför att slutet av året kommer att vara synnerligen svagt inom industrin enligt nuvarande utsikter.

Enligt Statistikcentralens preliminära snabba analys har antalet inledda konkurser ökat under början av året, men antalet har dock ökat mindre än väntat. Till exempel inleddes sammanlagt 19 konkurser vecka 30.

Den försämrade sysselsättningen sätter press på regeringen

Innevarande år har varit exceptionellt dåligt på arbetsmarknaden. I mars ledde coronapandemin till en rekordartad ökning i antalet samarbetsförhandlingar och permitteringar. Samtidigt infördes olika stödprogram och betalningslättnader för företagen. Trots det har coronakrisen försvagat sysselsättningen och ökat arbetslösheten, trots att de svagaste prognoserna för året inte ser ut att realiseras.

Riktningen på arbetsmarknaden har klart och bestående förändrats under coronapandemin. Enligt Statistikcentralen var antalet sysselsatta i juni 87 000 färre, och antalet arbetslösa 47 000 fler, än ett år tidigare. Enligt Arbets- och näringsministeriet var antalet arbetslösa arbetssökande i juni rentav 163 000 fler än ett år tidigare, och ökningen var störst i synnerhet i Nyland, Birkaland och Österbotten. Antalet permitterade på heltid var 107 000 större än ett år tidigare. En ökning hade skett i alla yrkesgrupper.

Regeringen har bestämt att en ökning av sysselsättningen och minskning av arbetslösheten är viktiga metoder för att främja en hållbar offentlig ekonomi. Samtidigt har regeringen uppgett att den fortsätter att bereda sysselsättningsåtgärder i enlighet med regeringsprogrammet med höjda ambitioner och med beaktande av coronakrisens konsekvenser i omvärlden. Regeringsprogrammets sysselsättningsmål är 60 000 nya arbetsplatser.

Hur ser de ekonomiska utsikterna ut?

Enligt många ekonomiska indikatorer har den finländska samhällsekonomin överraskande snabbt återhämtat sig från nedgången i april. Produktionen har dock inte återhämtat sig helt. I värsta fall kommer tillväxten under de kommande åren att vara svagare än väntat i flera års tid, kanske under hela årtiondet.

Prognosinstituten uppskattar för närvarande att coronakrisen i år försvagar tillväxten i den finländska samhällsekonomin med cirka 5–7 procent. För nästa år förutspår de i regel att BNP växer med cirka 2–4 procent. Prognoserna kommer att justeras frekvent under hösten.

Det är underförstått att grunderna för de ekonomiska prognoserna för nästa år innehåller en hel del osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen i såväl Finland som de övriga länderna beror på konsekvenserna av epidemins andra våg, men också på hur efterfrågan i de stora ekonomiska regionerna utvecklas under slutet av året, om de permitteringar eller uppsägningar som inletts i många länder leder till massarbetslöshet, om konsumenterna vågar konsumera och om den osäkerhet som råder på marknaden inför framtiden och investeringsutsikterna kan skingras.

Bilaga:

Prognoser för samhällsekonomin
Pdf-dokument, 4 stordior, uppdaterad 4.8.2020