FM:s budgetförslag driver på utvidgade uppgifter för kommunerna

Finansministern presenterade i mitten av augusti sitt förslag till statsbudget för 2021. Förslaget förväntades i stor utsträckning följa de riktlinjer som drogs upp i våras i planen för de offentliga finanserna.

Precis så blev det. Finansministeriets budgetförslag innehåller inga nya sysselsättningsåtgärder eller anpassningsbeslut. Förslaget är i huvudsak tekniskt, en uppdatering av planen för de offentliga finanserna. Det innehåller tilläggsbudgetbesluten för detta år och andra tidigare fattade beslut.  Bland annat hade beslutet om att sänka elskatten till EU:s miniminivå fattats redan i februari under klimatkonferensen i Nordsjö, men sänkningen infaller lämpligt för att stödja exportsektorn mitt i coronakrisen.

De enda överraskningarna i budgetförslaget är att fastighetskattereformen föreslås bli uppskjuten till år 2023 och att avdraget till följd av konkurrenskraftsavtalet ska kvarstå trots att man i kommunsektorns arbetsmarknadsuppgörelse beslutade slopa arbetstidsförlängningen. Nedskärningarna enligt förmodade besparingar minskar kommunernas statsandelar med 234 miljoner euro.

Även om den ekonomiska tillväxten förväntas återhämta sig något redan nästa år visar Finansministeriets budgetförslag rejält underskott. Utgifterna ökar på grund av ökad arbetslöshet, stimulansåtgärder och utvidgade uppgifter till 61,6 miljarder euro, medan inkomsterna stannar vid cirka 55 miljarder euro.

Trots höjningen av vissa konsumtionsskatter är de flesta prognoserna för statens skatteintäkter fortfarande negativa. Statens inkomstskatter och samfundsskatter är också på minus trots att de skatteintäkter som hänför sig till betalningslättnaderna förväntas flyta in till staten nästa år. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 7 miljarder euro nästa år. Skattegraden antas förbli mer eller mindre oförändrad.

Regeringen håller på att införa flera reformer som kommer att påverka kommunernas inkomster och utgifter. Vissa av dem, såsom vårddimensioneringen, har redan godkänts i riksdagen. Kommunernas inkomster och utgifter förväntas öka med drygt hundra miljoner från år 2020 till 2021. Summan kan öka, för med största sannolikhet kommer en del av de framtidsinvesteringar som redan föreslagits bli slopade, till exempel inom utbildningssektorn, att sammanslås med nya stimulansbeslut.

Regeringens linje är att kostnader som orsakas av dess beslut om utvidgade uppgifter ersätts fullt ut genom ökning av statsandelarna. Sålunda är de nya besluten neutrala med tanke på kommunernas ekonomi, dvs. de varken stärker eller försvagar ekonomin i kommunerna. Det är mycket viktigt att överväga konsekvenserna av alla beslut som påverkar kommunernas kostnader och inkomster. Dessutom måste man komma ihåg att den fulla effekten av alla reformer inte kommer att märkas förrän under kommande regeringsperioder.

Mer om regeringsbeslut som påverkar kommunerna och de ekonomiska konsekvenserna av dem kan läsas i bifogade artikel  och dess bilagor. Verkningarna på kommunernas inkomster och utgifter uppdateras under höstens lopp. Redan i detta skede vet vi att vårddimensioneringen kommer att få större anslag år 2021 (53 miljoner euro) än vad som avsågs i vårens plan för de offentliga finanserna (35 miljoner euro).

Enligt förslaget beviljas kommunerna inget nytt coronastöd år 2021. Coronastödpaketets konsekvenser för de enskilda kommunerna år 2020 framgår av excel-bilagan till bifogade pressmeddelande.

Statens budgetberedning för nästa år fortsätter nu som ett samarbete mellan ministerierna. Samtidigt bereds också kommunekonomiprogrammet.

Följande prövosten är budgetförhandlingarna om en månad som utöver beredningen av budgetförslaget för 2021 kommer att ha flera tunga frågor på agendan. Då avgörs huruvida regeringen trots coronakrisen kommer att kunna driva vidare och också på lång sikt finansiera alla reformer som slagits fast i regeringsprogrammet.

Min egen gissning är att man i budgetbehandlingen uppnår en kompromiss mellan regeringsprogrammets utfästelser och kommande kostnadsökningar. Det kommer med största sannolikhet att påverka de regeringsbeslut som har konsekvenser för kommunerna. Den av regeringens stora reformer som är mest oklar i det här skedet av beredningen är vårdgarantin, som ska garantera vård inom 7 dagar i primärvården.

Bilaga:

På finska: Nostoja VM:n talousarvioehdotuksesta vuodelle 2021

Minna Punakalllion diaesitys 14.8.2020