Goda nyheter för kommunerna från budgetmanglingen

Höstens budgetmangling överraskade kommunerna och samkommunerna. Kommunernas besvärliga ekonomiska situation och de stigande kostnaderna till följd av coronan laddade förväntningarna på ett utökat coronastöd, men budgetmanglingen förväntades i övrigt bara dela ut knapphet och strama tyglar för både stimulansåtgärdernas och de framtida anpassningsåtgärdernas del. Det gångna årets statsbudget visade ju redan ett underskott på nästan 20 miljarder euro.

Trots det beslutade regeringen i budgetmanglingen att fortsätta med den stimulerande finanspolitiken också år 2021, och riktade ett nytt coronastödpaket på sammanlagt cirka fyra miljarder euro till kommunernas ekonomi. Den viktigaste delen, som på riktigt stöder kommunernas ekonomi, är ett stödpaket på 1,45 miljarder euro. Paketet är i samma storleksordning som det coronastödpaket som kommunerna fått i år. Det kommunala stödpaketets övriga delar är öronmärkta för att täcka vissa extrakostnader såsom testning. Statens underskott beräknas öka till 10,8 miljarder euro nästa år.

Av budgetmanglingens coronastöd betalas 600 miljoner redan i år

Coronakrisen har försvagat både ekonomin och den offentliga sektorns utveckling under detta år. Regeringen riktade i början av juni ett stödpaket på cirka 1,4 miljarder euro till kommunerna. Paketet delades ut till kommunerna och sjukvårdsdistrikten utgående från flera olika kalkylfaktorer.

I hösten budgetmangling beslutades att stödpaketet för år 2020 del höjs ytterligare. Höjningen motiverades bland annat med att statsandelsnedsärningen till följd av konkurrenskraftsavtalet inte slopades trots att man i kollektivavtalen kommit överens om att förkorta arbetstiden.

I budgetmanglingen beslutades att kommunerna får sammanlagt 600 miljoner euro extra stöd i år. Av detta belopp kommer 400 miljoner att riktas till utbetalning av statsandelar för kommunernas basservice och 200 miljoner till sjukvårdsdistrikten som separat understöd. Allt som allt kommer kommunsektorns coronastöd att uppgå till cirka två miljarder euro i år. Utöver det egentliga coronastödet har till exempel kollektivtrafiken och läroanstalter beviljats stöd för att avhjälpa konsekvenserna av coronakrisen.

I det här skedet av budgetmanglingen har grunderna för fördelningen av statsandelarna inte preciserats, men med största sannolikhet kommer man att använda sig av den senaste tilläggsbudgetens principer.

Coronastöd för 850 miljoner euro år 2021

Kommunernas ekonomiska utsikter  för år 2021 var synnerligen svaga före budgetmanglingen. Svagast var utsikterna i de stora städerna och i områden som är starkt beroende av turism. Därför är budgetmanglingens beslut om fortsatt tilläggsstöd till kommunerna år 2021 en lättnad. Coronastödet till kommunerna ökar kommunernas inkomster med 850 miljoner euro (1,45 miljarder – 0,6 miljarder euro).

År 2021 görs en ökning av engångsnatur i statsandelarna för kommunal basservice av vilket 20 miljoner euro riktas till den behovsprövade höjningen av statsandelen. Dessutom får kommunerna en tidsbegränsad höjning av samfundsskatteandelen med 10 procentenheter år 2021. Ändringen ökar inte samfundens inkomstskattesats då statens samfundsskatteandel minskar i samma mån. Kommunernas samfundsskatteinkomster beräknas öka tack vare statens åtgärder med 550 miljoner euro år 2021.

Kommunernas samfundsskatteandel år 2021 påverkas också av ett annat beslut i budgetmanglingen. Regeringen beslutade att sänka avgifterna för småbarnspedagogik med 70 miljoner euro netto för att uppmuntra till förvärvsarbete särskilt i familjer med små och medelstora inkomster. Sänkningen i avgifterna för småbarnspedagogik kompenseras med en ökning av kommunernas andel av samfundsskatten. Sänkningen av avgifterna för småbarnspedagogiken är ett bestående beslut, så kommunernas samfundsskatteandel ökas med uppskattningsvis 2 procentenheter utöver coronastödet. Kommunernas andel av samfundsskatten blir således cirka 44 procent år 2021.

Vad mer behöver man veta om coronabesluten i budgeten?

Regeringen förbinder sig också att ersätta kostnader för eftersatt vård och service till följd av coronakrisen till ett belopp av 450 miljoner euro under 2021–2023. Beredningen av detaljerna i stödpaketet har naturligtvis bara börjat så vi kommer sannolikt att få uppdaterad information om helheten i vårens plan för de offentliga finanserna.

Dessutom förbinder sig staten att betala full ersättning för alla kostnader i direkt samband med coronakrisen. Till sådana kostnader räknas till exempel kostnader för testning och höjning av testningskapaciteten, smittspårning, karantän, vård av patienter, hälsosäkert resande samt vaccinationer. I utgifterna utanför ramen inkluderades denna gång en reserv på sammanlagt cirka 2 miljarder för åren 2020 och 2021.

Dessutom beviljas sjukvårdsdistrikten och kommunerna för andra omedelbara kostnader till följd av coronan ett tilläggsstöd på 200 miljoner. Mera detaljerad information om stöden kommer att ges i den kompletterande budgetpropositionen för 2021, det vill säga senast i november.

Det är redan nu klart att såväl kommuner som sjukvårdsdistrikt gör klokt i att börja notera alla omedelbara kostnader till följd av coronan.

Hållbarhetsåtgärderna i den offentliga ekonomin återstår

Trots trycket från coronakrisen beslutade regeringen att gå vidare med flera av den offentliga sektorns utvidgade uppgifter och utvecklingsprojekt. Finansieringen av flera av regeringens så kallade framtidsinvesteringar år 2021 kommer att avgöras i den kompletterande budgetpropositionen för 2021, då också riktlinjerna för EU:s återhämtningsplan slås fast. Ett exempel på framtidsinvesteringar som fått tilläggsfinansiering är anställandet av lärare inom yrkesutbildningen, sammanlagt 150 miljoner euro år 2021–2022.

Redan i detta skede bekräftades finansieringen för bland annat förlängd läroplikt och vårddimensioneringen. Kommunerna får full statsfinansiering för utvidgade uppgifter under regeringsperioden, vilket betyder uppskattningsvis 370 miljoner euro år 2021. Fram till år 2024 kommer utgiftsökningen att uppgå till 790 miljoner euro per år. I det här skedet ser det inte ut som om regeringens finansiering kommer att räcka för att genomföra vårdgarantin (till läkare inom sju dagar) under den pågående regeringsperioden. Också detta klarnar så småningom i den fortsatta beredningen och senast under vårens ramförhandlingar.

Regeringen räknade också upp nya sysselsättningsåtgärder och åtgärder för att främja hållbara offentliga finanser. Dessa kommer att granskas särskilt under ramförhandlingarna 2021 och tas vid behov i bruk under återstoden av regeringsperioden. Regeringens mål att stärka de offentliga finanserna har vattnats ur till följd av coronakrisen. Nu är målet att stabilisera den offentliga skuldsättningen i relation till BNP fram till slutet av nästa årtionde. Också detta mål förutsätter enligt Finansministeriets beräkningar omfattande anpassningsåtgärder. Med tanke på hållbar utveckling är det särskilt viktigt med reformer som ökar produktionspotentialen.

Kommunsektorn är en stor del av den offentliga ekonomin. Därför kommer kommunernas uppgifter, anslag och produktivitet att vara föremål för sparåtgärder också de kommande åren.

Bilaga:

På finska: Syksyn 2020 budjettiriihi: Kädenojennus kunnille

Diaesitys julkaistu 16.9.2020