Minna Punakallio 9.3.2020

Hur såg den kommunala ekonomin ut 2019?

Kommunernas och samkommunernas utgifter ökade enligt de preliminära uppgifterna i Statistikcentralens bokslutsprognoser med cirka 3,9 procent år 2019. Utgiftsökningen var särskilt kraftig när det gäller köp av tjänster och understöd. Utgiftsökningen med 3,9 procent i den kommunala ekonomin motsvarar det typiska medeltalet på lång sikt. Bakom ökningen av utgifterna låg utöver befolkningens stigande ålder även löneförhöjningarna i kommunsektorn och utvidgningarna av kommunernas uppgifter under året i fråga.

 

Kommunernas skatteinkomster och statsandelar ökade år 2019 med cirka 2,5 procent, vilket innebär att inkomstutvecklingen klart underskred utgiftsökningen. Detta trots att den kompensation för konkurrenskraftsavtalet som ursprungligen planerades i kommunernas statsandelar för 2020 betalades redan i december 2019. Utfallet av inkomstskatterna till kommunerna minskade inte enbart till följd av den årsinkomstgräns som infördes genom skattekortsreformen vid början av året och anmälningsproblemen i anslutning till inkomstregistret, utan också av att skatteavdragen från kommunalskatten ökade. Trots kompensationen för konkurrenskraftsavtalet dämpas utvecklingen av statsandelarna fortfarande av de många nedskärningar i statsandelarna som gjorts i statsandelsgrunden under de senaste åren.

Obalansen i inkomster och utgifter ledde till att räkenskapsperiodens resultat för den kommunala ekonomin försämrades ytterligare jämfört med 2018. Underskottet på cirka 200 miljoner euro var dock bättre statistisk information än väntat, eftersom man förväntade sig att räkenskapsperiodens resultat skulle sjunka till den svagaste siffran i den kommunala ekonomins historia 2019. Resultatet förbättrades av några betydande försäljningsvinster av engångsnatur i bland annat Kajana, Riihimäki, Kuopio och Sotkamo.

 

Räkenskapsperiodens resultat visade ett underskott i sammanlagt 225 kommuner. Av de stora städerna var det endast Helsingfors som gjorde ett kraftigt överskott. Bakom det goda resultatet låg den måttliga utgiftsutvecklingen samt den goda utvecklingen i skatteinkomsterna bland annat i och med den kraftiga ökningen av förvärvsinkomsterna.

 

Läs mer om kommunernas preliminära bokslutsuppgifter 2019: Kommunekonomin fortfarande i kris – ny tudelning i kommunsektorn

Översikt över det ekonomiska läget 2019

Kort om skribenten

Skribenten är chefsekonom vid Kommunförbundet.

På Twitter: @MinnaPunakallio

Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn

Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe