Kommunekonomistatistiken januari–juni: koronastödet märks i kommunernas ekonomi – samkommunerna i svårigheter

Enligt den färska statistiken över kommunekonomin januari–juni har coronapandemin påverkat kraftigt såväl kommunernas som samkommunernas ekonomi.

De ekonomiska konsekvenserna av pandemin i kommunerna och samkommunerna märks som minskade verksamhetsintäkter och återhållsam kostnadsutveckling då olika verksamheter lagts ner till följd av begränsningsåtgärderna och icke brådskande vård skjutits upp. Samtidigt har de akuta åtgärderna för att bromsa pandemin samt beredskapsåtgärderna inneburit ökade verksamhetskostnader i kommunerna.

Coronavåren syns i den kommunala ekonomin

Under januari–juni minskade kommunernas verksamhetsintäkter med 2,4 procent jämfört med samma period förra året. Avgiftsintäkterna sjönk mest, de minskade med över hundra miljoner euro under årets första hälft (–16 %). Avgiftsintäkterna har minskat redan under flera års tid bland annat på grund av besluten om sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken. Kommunernas verksamhetskostnader har däremot inte minskat, förändringen var nära noll under januari–juni. Bland annat ökade personalkostnaderna med 0,4 procent medan understöden ökade 4 procent.

Kommunernas skatteinkomster sjönk inte så kraftigt i april–juni som man befarade mitt under krisen. Enligt statistiken, som utgår från preliminära uppgifter och urval, minskade kommunernas skatteinkomster i början av året med 1,3 procent jämfört med fjolåret. Jämförelsegrunden är dock ett mycket avvikande år som påverkades av inkomstregister- och skattekortsreformen, och därför får vi vänta till slutet av året för att få en riktigare bild av utvecklingen. Det är också uppenbart att skatteinkomsterna i kommunerna är långt från de budgeterade för år 2020, eftersom budgetarna gjordes upp före coronapandemin.

Kommunernas statsandelar ökade i januari–juni med dryga 14 procent jämfört med samma period i fjol. Den stora ökningen i statsandelarna har ändå inte stärkt kommunernas ekonomi, för ökningen beror på större kostnader, bland annat framtidsinvesteringar, utökade uppgifter, ensamföretagarstödet som kommunerna beviljat samt ersättningar för försvagad inkomstbas till följd av de lättnader i skattebetalningen som staten beviljat företagen.

Kommunernas nyckeltal förbättrades något, skuldsättningen ökar

Inkomstbasens oväntat goda utveckling kombinerat med nolltillväxten i kommunernas kostnader har förbättrat räkenskapsperiodens resultat något jämfört med fjolåret. I euro räknat är förändringen ändå inte särskilt stor. Dessutom måste vi komma ihåg att förra året var ett av de svagaste åren för kommunekonomin enligt den ekonomiska statistiken.

Den osäkerhet pandemin fört med sig märks inte ännu i kommunernas investeringar. Kommunernas investeringsutgifter ökade i början av året med cirka 14 procent jämfört med fjolåret. Investeringstakten har lett till att kommunernas lånestock ökat kraftigt. Enligt statistiken ökade lånestocken under januari–juni med cirka 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol.

Coronan drabbar samkommuner

Konsekvenserna av coronapandemin är likartade i samkommunerna och kommunerna.  I samkommunerna på fastlandet minskade verksamhetsintäkterna med drygt tre procent under årets första hälft till följd av nedlagd verksamhet och uppskjuten icke brådskande vård. Minskade verksamhetsintäkter är mycket ovanligt i samkommuner för de har knappt några andra inkomstkällor. Verksamhetskostnaderna ökade med 0,2 procent jämfört med samma period i fjol.

Läs mer om de uppgifter Kommunförbundets samlat in från sjukvårdsdistriktens delårsrapporter för januari–april (på finska) här.

De minskade inkomsterna och oförändrade kostnaderna märks tydligt i samkommunernas ekonomiska nyckeltal. Samkommunernas verksamhets- och årsbidrag samt räkenskapsperiodens resultat minskade kraftigt i januari–juni jämfört med samma period tidigare år. I statistiken över kommunekonomin märks den svaga situationen exempelvis i att samkommunernas årsbidrag närmar sig noll och räkenskapsperiodens resultat är flera hundra miljoner på minus.

Samkommunernas investeringar ökade däremot med nästan 14 procent. Därmed växte också samkommunernas lånestock kraftigt. I januari–juni ökade samkommunernas skuldsättning till nästan 20 procent.

Enligt Statsrådets förordning kommer sjukvårdsdistrikten att få 200 miljoner euro i kompensation för kostnader och underskott till följd av coronaepidemin. Kompensationen är ett statsunderstöd som kan sökas för att ersätta sjukvårdsdistriktens kostnader för vård av coronaviruspatienter och beredskap inför pandemin samt sjukvårdsdistriktens eventuella underskott. Finansministeriet skickar anvisningar om ansökan av understödet till sjukvårdsdistrikten.

Bilaga:

På finska: Tilastopaketti: Kuntatalous tammi-kesäkuussa 2020

Lähde: Tillastokeskus, kuntatalousneljännesvuosittain -tilasto, pdf-diaesitys päivitetty 28.8.2020