Öppen förvaltning och integritetsskydd - mänskliga rättigheter på 2020-talet

Den 10 december firas den internationella dagen för mänskliga rättigheter. Liisa Ansala, vice ordförande för Europarådets kongress för lokala och regionala organ, skriver om dagens mänskliga rättigheter och deras betydelse i lokalförvaltningen på 2020-talet.

FN firar 75-årsjubileum i år. Jubileumsåret har uppmärksammat mänskliga rättigheter. Har de mänskliga rättigheterna också någon roll på lokal nivå? Eller överhuvudtaget i 2020-talets Finland?

Temat mänskliga rättigheter lyfts starkt fram i Europarådets arbete, som också omfattar kommunernas och regionernas verksamhet genom kongressen för lokala och regionala organ. Europarådet har sitt säte i Strasbourg och dess mest kända organ är den parlamentariska församlingen och människorättsdomstolen.

Kongressen har en viktig roll när det gäller att övervaka att stadgan om lokalt självstyre genomförs i Europarådets medlemsstater.

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen står i centrum för Europarådets och de olika organens arbete. Arbetet för mänskliga rättigheter har förändrats i 2020-talets Europa och får ständigt nya dimensioner. Temat är aktuellt också i Finlands kommuner i synnerhet till följd av den snabba digitala utvecklingen.

Mänskliga rättigheter i kommunerna på 2020-talet

Artificiell intelligens kommer att utnyttjas i allt större utsträckning i kommunernas tjänster i framtiden. Redan i dagsläget styr den artificiella intelligensen vilken information som riktas till oss och våra konsumtionsvanor. Kommunerna måste vara beredda att övervaka och agera för kommuninvånarnas bästa i takt med att användningen av artificiell intelligens utvecklas.

En annan viktig fråga som gäller mänskliga rättigheter och som kommunerna bör ta hänsyn till är insamlingen och lagringen av personuppgifter samt integritetsskyddet. Dataintrånget vid Vastaamo, som också lyfts fram i media, har också visat hur viktigt det är att skydda data.

Den tredje viktiga aspekten när det gäller mänskliga rättigheter är fri tillgång till myndighetsinformation. Det finns skäl för kommunerna att främja principerna för öppen förvaltning. Det här gäller till exempel offentlighetsprincipen, dvs. rätten att få information om myndigheternas verksamhet, och principen om begriplighet, dvs. att den offentliga förvaltningens tjänster, reformer och texter ska vara begripliga.

Principerna för öppen verksamhet och öppna data är också viktiga. Alla kommuninvånare bör ha så obehindrad tillgång som möjligt till den information som kommunen producerar och äger. I enlighet med principen om öppen förvaltning bör all information vara tillgänglig på lika villkor oberoende av digitala färdigheter. 

Liisa Ansala, Vice ordförande för Europarådets kongress för lokala och regionala organ, Ordförande för Rovaniemi stadsstyrelse