År 2021 anger takten för hela decenniet i kommunpolitiken

De vägval som görs under 2021 och de pågående reformernas öde kommer att ha exceptionellt stor betydelse för kommunernas och städernas framtid under hela årtiondet. Låt oss se på några exempel.

I början av mars kommer kommunernas ansvar för sysselsättningen att öka avsevärt. Då inleds sysselsättningsförsökens tredje fas, där kommunerna tar över en del av arbets- och näringsförvaltningens resurser och befogenheter. Mervärde uppstår av att kommunerna kommer att kunna påverka både utbud och efterfrågan på arbete och på så sätt främja sysselsättningen på bred front.

Det är i själva verket inte fråga om ett regelrätt försök utan en ny modell från vilken det inte finns någon återvändo. En tredjedel av landets kommuner deltar i det. Före julen publicerade Kommunförbundet ett eget förslag https://www.kommunforbundet.fi/livskraft-och-sysselsattning/sysselsattnings-och-arbetskraftspolitik/modellen-for-sysselsattning till en bestående kommunbaserad lösning för tillhandahållandet av arbets- och näringstjänster. Regeringen kommer förhoppningsvis att fatta beslut om detta under vårens ramförhandlingar.

Många bollar i luften kring vårdreformen

Strax före julpausen fick riksdagen än en gång en regeringsproposition om vårdreformen. Den innehåller fortfarande flera smärtpunkter för såväl kommunekonomin som för samarbetet och arbetsfördelningen mellan kommuner och välfärdsområden.

Det kan än en gång bli bråttom och ingen tid för grundlagsenliga eller andra straffrundor om man ska hinna verkställa reformen på ett kontrollerat sätt inom den tänkta tidtabellen i början av 2023.

Under våren kommer antagligen också riktlinjerna för mångsektoriella landskap och landskapsskatten att behandlas, frågor som förra året var föremål för parlamentarisk beredning och som ingår i regeringsprogrammet.

Landskapsskattekommittén fick tid till slutet av februari för sitt arbete. Förslagen angående de framtida uppgifterna kommer förmodligen att presenteras redan tidigare. Förslagen är sammankopplade och har dessutom mycket stor betydelse för kommunernas roll och hela den offentliga förvaltningens uppgifter samt finansieringen.

Samtidigt inleds ett omfattande utredningsprojekt om den framtida kommunpolitiken. Läs Finansministeriets pressmeddelande: Arbetsgrupper har tillsatts för att bereda åtgärdsalternativ för den framtida kommunpolitiken.

Det är alltså många bollar i luften samtidigt. Kanske för många. Vi har nu försökt få ihop en grundläggande lösning på vårdreformen i snart 15 år. Skulle det vara dags att koncentrera sig på den nu och kanske rentav samla användar- och beslutsfattarerfarenheter innan man tar nya steg? Det är hur som helst framsynt att stödja sig på parlamentariskt grundarbete före de följande stegen.

Revideringen av markanvändnings- och bygglagen kommer att sändas på remiss i början av året och senare på hösten till riksdagen. Beredningen av den har också styrts parlamentariskt, vilket är mycket lämpligt med tanke på ärendets natur. Det är ju fråga om grundläggande lagstiftning som avgör spelreglerna för markpolitik, planläggning och byggande långt in i framtiden. Ingen revolution att vänta och det finns inte något behov för det heller ur kommunernas synvinkel.

Ekonomin behöver stöd, anpassning och stimulans

Kommunekonomins utsikter är mitt i coronakrisen svåra att förutsäga. Det är mycket möjligt att den väg som vaccinet öppnar ur krisen kommer att gå via strängare begränsningar och därmed en djupare och mer utdragen ekonomisk kris.

Misstankarna om överkompensationer i statens coronastöd är grovt överdrivna och dessutom alltför tidiga. Dimensioneringen bygger på bästa tillgängliga uppskattningar om situationen. Stöden har också fungerat precis som tänkt och bland annat minskat skattetrycket. Allokeringen av coronastöden kan dock justeras, även om man också där haft som mål att använda mångsidiga metoder.

Däremot är det sannolikt att statens möjligheter att dämpa konsekvenserna av pandemin för såväl kommunerna som företagen kommer att minska. Under vårens ramförhandlingar och halvtidsöversyn kommer trycket att öka på beslut som stärker den offentliga ekonomins hållbarhet. Vi kan se mer knapphet och strukturomvandlingar också i kommunerna i framtiden.

Samtidigt borde man kunna skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt bland annat i den nya gröna vågen och främjandet av digitaliseringen. Det är viktigt att kommunernas och städernas potential beaktas fullt ut också då EU:s återhämtningsmedel fördelas, något som Finland kommer att föreslå kommissionen under våren.

Mitt i detta kommer vi också att ha kommunalval, den tredje söndagen i april. Det är uppenbart att de nyvalda fullmäktigeledamöterna kommer att får en exceptionellt krävande men historiskt intressant period. Du hinner fortfarande ställa upp som kandidat!

Den rätt till självstyrelse som grundlagen garanterar kommuninvånarna fungerar endast om det finns invånare som vill styra.