Gymnasierna redo för ett nytt läsår

De flesta gymnasier inleder läsåret vecka 32 och i år torde onsdag 11.8.2021 vara det vanligaste datumet för gymnasiernas skolstart. I en del gymnasier börjar undervisningen vecka 33, och undervisningen i vuxengymnasier inleds vanligen något senare än gymnasieutbildningen för unga. Vid läroanstalterna pågår som bäst en finslipning av förberedelserna inför det nya läsåret.

Vilka var nu de nyaste ändringarna och reformerna?

Ett flertal ändringar och reformer gäller det nya läsåret. För det första har många av de nya skyldigheterna för utbildningsanordnarna enligt gymnasielagen, som stiftades 2018 och trädde i kraft 1.8.2019, trätt i kraft i början av augusti 2021 efter en övergångsperiod.



Bland dessa kan nämnas:

• handledning i efterhand
• stöd för inlärning
• samarbete mellan högskolor samt
• utveckling av kompetens inom internationalisering, arbetsliv och företagande.

De nya läroplanerna som godkänts av utbildningsanordnarna tas i bruk för de nya studerande som inleder sina gymnasiestudier i höst. En välbekant situation väntar, då gymnasierna parallellt följer den nya och gamla läroplanen i cirka fyra år. Det ska bli spännande att se hur gymnasierna har kunnat utnyttja de nya möjligheter som läroplansgrunderna innebär. 

Läropliktslagen(Finlex) trädde i kraft i början av augusti 2021. Paragraferna om skyldigheten att söka till utbildning samt om handledning och tillsyn trädde i kraft redan i början av året. Punkterna som gäller förberedande utbildning inför examensutbildning träder i kraft 2022. 

I fråga om gymnasieutbildningen är det förberedelserna och anskaffningarna i anslutning till avgiftsfriheten som initialt sysselsatt utbildningsanordnarna och läroanstalterna mest. Den utmanande tidsplanen för verkställandet av lagen i kombination med den globala komponentbristen syns särskilt i leveranssvårigheter i anslutning till datorer.

Gymnasierna har redan rutin för specialåtgärder

I våras då gymnasierna tog sommarlov, hoppades man att pandemiläget skulle vara lättare vid skolstarten på hösten. Nu vet vi att virusmutationerna, framförallt deltavarianten, har förändrat lägesbilden. I praktiken förbereder man sig nu inför hösten på samma sätt som för ett år sedan. Som tur är har läroanstalterna och utbildningsanordnarna redan etablerade rutiner för specialåtgärder. 

Läroanstalterna och utbildningsanordnarna lärde sig förra läsåret att samarbeta nära med de lokala och regionala hälsoskyddsmyndigheterna och att utnyttja deras anvisningar och rekommendationer. Undervisnings- och kulturministeriet samt Institutet för hälsa och välfärd uppdaterade sina rekommendationer 5.8.2021. Också Utbildningsstyrelsens coronasajt kan vara till hjälp. Själv skrev jag kort i min blogg för ett år sedan om gymnasiernas specialåtgärder förra hösten.

Anordnarna av gymnasieutbildning har i huvudsak förberett sig på att höstens studier kommer att ordnas som närundervisning med specialarrangemang. Trots att uppmaningarna och rekommendationerna från aktörerna på riksnivå också denna höst har tolkats i offentligheten som riktlinjer, gäller det att komma ihåg att besluten om undervisningsarrangemangen fattas lokalt. Detta grundläggande faktum är bra att hålla i minnet både när det gäller befogenheter och ansvar. 

Samarbetet med studerandekåren allt viktigare

Pandemiläget ser ändå annorlunda ut nu än förra hösten. Att vaccineringen framskrider underlättar situationen. Det är fråga om en kapplöpning mellan virusspridningen och vaccinen som ger ett bra skydd. I gymnasierna funderar man som bäst på om vissa evenemang som planerats för början av läsåret kunde flyttas till en senare tidpunkt. I början av läsåret ordnar de studerande i en del gymnasier också egna evenemang och det lönar sig nu säkert att diskutera genomförandet och tidsplanen för detta med studerandekåren.

I många gymnasier blev man tvungen att i fjol göra snabba ändringar i undervisningsarrangemangen. Det uppstod också god praxis där gymnasiets och studerandekårens ledning dryftade särskilda åtgärder tillsammans på förhand. Den här kutymen fortsätter i gymnasierna. I höst kommer studerandekåren och läroanstaltens ledning säkert att diskutera hur vaccinationstäckningen kan stärkas och hur de studerande kan uppmuntras att ta vaccinet.

Höstens studentexamensprov inleds 13.9, dvs. redan om drygt en månad. Även om antalet anmälda är mindre än förra hösten har gymnasierna fullt upp med att förbereda genomförandet av examenstillfället som nu är det fjärde som arrangeras under coronapandemin. Gymnasierna har dock redan god erfarenhet av detta. Dessutom underlättar de framskridande vaccinationerna både övervakarnas och examinandernas situation.

Ansökningstiden för gymnasieutbildningens coronastöd går ut 31.8.2021

Statsrådet överlämnade sin tredje tilläggsbudgetproposition för 2021 i slutet av maj. Där föreslogs ett understöd på 15 miljoner euro för anordnare av gymnasieutbildning för att åtgärda inlärningsunderskottet och stärka de studerandes välbefinnande. Riksdagen godkände propositionen under midsommarveckan 23.6. Utbildningsstyrelsen utlyste understöd 17.6 för att förutseende jämna ut coronakrisens konsekvenser.

Ansökningstiden går ut i slutet av augusti. Utbildningsanordnarna ansöker om coronastöd på bred front, liksom under sommaren 2020. Då ansökte en stor del av de kommuner som ordnar gymnasieutbildning om understöd, vilket de också beviljades. Sommaren 2020 beviljades sammanlagt 229 anordnare av gymnasieutbildning understöd. Även om det i understöden i form av statens finansieringsinstrument ingår vissa missförhållanden som ökar ojämlikheten, kan det konstateras att coronastödet 2020 har haft en temporär positiv effekt.  

Det aktuella coronastödet fördelas något annorlunda än det som utlystes sommaren 2020. Understödet kan inte användas för att anställa studiepsykologer eller kuratorer, eftersom det pågår en separat utlysning av statsunderstöd (UKM) för detta. Ansökningstiden går ut 10.8.2021.



I Utbildningsstyrelsens utlysning av coronastöd för gymnasieutbildning har man lyckats undvika vissa av fjolårsansökans missförhållanden. Jag har granskat dessa närmare i det utlåtande som Kommunförbundets gav i juni till riksdagens finansutskotts kultur- och vetenskapsdelegation. Det är synd att finansieringen införs först i statens tredje tilläggsbudget och än en gång leder till att den statliga finansieringens effekt inte är så stor som den kunde vara. Om utbildningsanordnarna hade vetat om finansieringen redan i god tid på våren då de planerade följande läsår skulle det ha haft större effekt.  

För gymnasieutbildningens del kommer läsåret 2021‒2022 att bli intressant och delvis också utmanande. Det är ändå bra att komma ihåg att mycket kommer att fortsätta på ett välbekant sätt, utmaningarna till trots. Gymnasierna har också under de nya förhållandena förberett sig och håller på att förbereda sig på ett bra läsår.