Hög kompetens är inte detsamma som högskoleutbildning

En höjning av kompetensnivån förknippas i allmänhet med en höjning av utbildningsnivån. Man tänker sig att kunskapsnivån höjs endast genom högskoleutbildning. Då bortser man från yrkesutbildningens roll och betydelse när det gäller att höja befolkningens kompetensnivå. Yrkesutbildningen producerar experter för arbetslivet och erbjuder möjligheter att utöver ens grundläggande yrkeskompetens också utveckla specialiserad kompetens och spetskompetens inom det egna området. Inom den yrkesinriktade utbildningen kan man avlägga till exempel en specialyrkesexamen inom arbetsledning eller miljösektorn. Yrkesutbildningen förtjänar sitt värde och en långsiktig utvecklingspolitik.

Yrkesutbildningen, och den kompetens den ger, har en avgörande betydelse för Finlands och kommunernas framgång. Den gröna omställningen innebär en omfattande ekologisk strukturomvandling som i hög grad återspeglas i yrkesstrukturen på arbetsmarknaden. När det gäller digitaliseringens, robotiseringens och den artificiella intelligensens inverkan på arbetslivet har vi bara sett början. Till exempel i trafiken kommer bilen att vara ett fordon som byggts runt en dator. Då ligger tyngdpunkten i bilmontörens arbetsuppgifter på kompetens inom el- och informationsteknik. På samma sätt håller den tekniska revolutionen på att accelerera inom social- och hälsovården.

Genom att utveckla yrkeskompetensen kan man svara på dessa framtidsutmaningar. Kompetensutvecklingen förnyar också arbetslivet och skapar möjligheter till sysselsättning och produktivitetsökning. Nya experter behövs på flera olika områden. Kompetensen hos dem som är på arbetsmarknaden måste förbättras. Yrkesutbildningen möjliggör byte av bransch och arbetsuppgifter.

Unik kompetens och modernisering av utbildningen

Den finländska yrkesutbildningen är unik på europeisk nivå. Det är möjligt att fortsätta från yrkesutbildning till högskolestudier. Genom yrkes- och specialyrkesexamina kan vuxna med korta kompletteringar utöka sin kompetens enligt behov. Till skillnad från andra europeiska länder är läroavtalsutbildningen här en möjlighet särskilt för den vuxna befolkningen att utveckla sin kompetens.

Yrkesutbildningen har länge verkat för ett förnyande av utbildning och kunnande. Även själva yrkesutbildningen har varit föremål för modernisering. I reformen av yrkesutbildningen fästs särskild uppmärksamhet vid komplettering av kompetensen, både genom inlärning i arbetet och i läroanstaltens lärmiljöer. Det som sägs om en kris inom yrkesutbildningen är överdimensionerat. Till exempel i den slutenkät som samlas in av alla studerande fick utbildningen vitsordet 4,1 på skalan 1–5. Det är ett riktigt gott resultat.

Utbildningspolitiken har under de senaste åren blivit allt mer ryckig. Under de föregående regeringsperioderna har det skett betydande nedskärningar i finansieringen. Under den här regeringsperioden har man däremot upprepade gånger strävat efter att lappa på finansieringsunderskottet med tidsbunden finansiering som söks separat under året. Anordnarna av yrkesutbildning har klarat av förändringarnas korstryck på ett berömvärt sätt.

I utvecklingen av yrkesutbildningen behövs utbildningspolitik som sträcker sig över flera regeringsperioder. Finansieringen ska vara tillräcklig och förutsebar, så att yrkesutbildningsanordnarna kan svara på utmaningarna i samhället och framtidens arbetsliv.

För att Finland och kommunerna ska ha framgång behövs yrkeskunniga personer. Yrkesutbildningen producerar dem. Yrkesutbildning och yrkeskunnighet förtjänar sin plats och sitt värde.