Ari Korhonen 18.10.2021

Hotfulla situationer och våldssituationer i kommunerna

I de rapporter som KommunTurva publicerade i början av 2021 konstaterades att hotfulla situationer och våldssituationer håller på att öka. Detta gäller särskilt inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken och undervisningen. Både fysiskt och psykiskt våld förekommer. Hotfulla situationer och våldssituationer är vanligare i städer med över 100 000 invånare.

Orsakerna är många – och inte rätt

Inom social- och hälsovården är orsakerna bakom våldet oftast sjukdom, missbruk, missnöje med vården eller väntan på att få vård. De som arbetar med barn och unga kan möta situationer där de blir sparkade, bitna, knuffade eller får föremål kastade på sig.

Antalet fall är inte stort, men tröskeln för anmälan verkar vara hög i kommunerna och det saknas en enhetlig anmälningspraxis. I många fall upplevs hotelser och lindrigt våld höra till vissa slags situationer och klientuppdrag.

I början av året publicerades också en rapport om räddningspersonalens upplevelser av hotfulla situationer och våldssituationer. Den visar på samma trend som i KuntaTurvas rapporter: antalet hotfulla situationer och våldssituationer har ökat med rentav 15–20 % årligen.

Största delen av våldet sker i den prehospitala vården av berusade patienter, antingen i ambulansen, hemma hos patienten eller utomhus. Ett typiskt fall är att en person som uppför sig våldsamt hotar akutvårdaren verbalt eller brukar lindrigt fysiskt våld till exempel slår eller griper om armen.

Våld mot förtroendevalda

I KuntaTurvas undersökning kartlades också hot och våld mot förtroendevalda. Säkerhetssituationen för fullmäktige ansågs god och våld och hot förekommer i mycket liten omfattning. Däremot är man medveten om att hatretoriken mot förtroendevalda i sociala medier och andra trakasserier på nätet är fenomen som håller på att öka.

Metoder för att förbättra säkerheten

På Kommunförbundets och Esbo stads initiativ och som en uppföljning av KuntaTurva-undersökningen inleddes våren 2021 ett utredningsarbete för att göra det möjligt att utföra föregripande säkerhetskontroller i kommunernas lokaler och vid evenemang. Enligt nuvarande lagstiftning har kommunerna endast i efterhand möjlighet att ingripa i sådant beteende som överskrider gränsen för trakasserier.

För den fortsatta beredningen föreslog arbetsgruppen att lagstiftningen om privata säkerhetstjänster utvidgas så att en ordningsvakt också kunde placeras vid kommunfullmäktiges och samkommunens högsta organs offentliga sammanträden. Dessutom föreslogs det att ordningsvakter vid verksamhetsställen inom social- och hälsovården (med undantag för skolhem eller barnskyddsanstalter) ska ha rätt att utföra säkerhetsvisitation.

I synnerhet social- och hälsovården och undervisningssektorn lyfts fram som sektorer där det är vanligt med hotfulla situationer och våldssituationer, och där lösningar behöver tas fram med hjälp av många olika metoder:

Säkerheten kan förbättras med lösningar i lokalerna och genom kameraövervakning samt med handlingsmodeller för hantering av hotfulla situationer och säkerhetssituationer.
Det behövs utbildning och utbyte av erfarenheter och god praxis.
Anmälningspraxis bör standardiseras.
Möjligheterna som den nuvarande lagstiftningen ger för att hantera hotfulla situationer och våldssituationer bör kommuniceras på ett brett plan.
Myndighetssamarbetet har en nyckelroll i förebyggandet av hotfulla situationer och våldssituationer och i hanteringen av akuta incidenter.

Fokus på förebyggande arbete

Enligt statsrådets redogörelse för den inre säkerheten som nyligen överlämnades till riksdagen för behandling, kommer tyngdpunkten i myndigheternas verksamhet att i allt högre grad flyttas från korrigerande tjänster till förebyggande arbete. Lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) förutsätter samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena när det gäller främjande av välfärd och hälsa samt uppföljning av förändringar i befolkningens hälsa och välmående. I synnerhet när det gäller småbarnspedagogiken och utbildningen bör man skapa fungerande modeller för kontinuitet i det sektorsövergripande myndighetssamarbetet, också efter övergången till välfärdsområdena. Genom att åtgärda de bakomliggande orsakerna förbättras säkerheten för oss alla, också för dem som arbetar i serviceyrken.

Helhetsbilden av säkerhetssituationen i kommunerna ger anledning till fortsatta åtgärder. Kommunförbundet stöder arbetet genom utbildnings- och diskussionsmöten i nätverket för säkerhet och kristålighet i kommunerna samt i sin intressebevakning.