Kommunerna stöder barns och ungas uppväxt och välfärd

En av kommunens primära uppgifter enligt kommunallagen är att främja invånarnas välfärd. Vad innebär denna uppgift i fråga om barn och unga?

Det första man tänker på då det gäller främjandet av hälsa och välfärd är ofta social- och hälsovårdstjänsterna. Dessa tjänster utgör en viktig och nödvändig del av välfärden, men åtgärder i samband med dem är vanligtvis sådana som vidtas i efterhand eller i korrigerande syfte. Kommunernas omfattande välfärdsuppgift inbegriper allt som kommunen gör antingen själv eller i samarbete med andra aktörer för att förebygga problem och trygga en god vardag. Det är viktigt att bedöma konsekvenserna av olika beslut ur olika synvinklar. Ibland innebär till exempel snabba ekonomiska besparingar att andra kostnader ökar i ett senare skede.

 Barns och ungas första kontakt med kommunen är ofta den egna närmiljön. Med hjälp av planläggning och samhällsplanering kan man skapa trygga och trivsamma boendemiljöer för barn, sådana som också i senare skeden av barndomen och ungdomen erbjuder en god uppväxtmiljö. Också i fråga om placeringen av olika tjänster har lösningarna inom planläggningen och markanvändningen i kommunerna en central roll.

I barns och ungas liv ingår många slags kommunala tjänster. Dessa tjänster och deras tillgänglighet har betydande konsekvenser inte bara för barn och unga utan också för familjernas vardag. Daghem, skolor och fritidsplatser är förutom fysiska byggnader eller platser också ställen där innehållsmässigt viktiga tjänster tillhandahålls. Olika social- och hälsovårdstjänster stöder familjerna och barnen under uppväxttiden. För många familjer räcker det med basservice, såsom mödra- och barnrådgivning, läkarjour eller tandvård, men för vissa behövs långtgående stödtjänster som stöd för utvecklingen. Kommunen har en viktig roll i ordnandet av dessa tjänster.

Kommunen spelar också en betydande roll i anknytning till barns och ungas fritidsaktiviteter. Medan det i många fall räcker med en fungerande närmiljö med lekparker för små barn, behöver ett barn i skolåldern och en ung person en mer omfattande och mångsidig omgivning. Att göra det möjligt för barn att röra sig på egen hand underlättar familjernas vardag. Kommunerna kan använda sina lokaler mångsidigt också för fritidsverksamhet. Det är förnuftigt att utnyttja till exempel skolans lokaler för hobbyer. Kommunen kan antingen skapa ramar eller själv ordna tjänster för fritiden. Kommunen kan vara med och stödja olika aktörers förutsättningar att erbjuda barn och unga fritidsaktiviteter. Bibliotek, musikleksskolor, idrottsklubbar osv. är tjänster som stimulerar till fritidssysselsättning.

Finska modellen utvidgar hobbyverksamheten

Den nya, så kallade Finska modellen har gett kommunerna nya möjligheter att kombinera skola och hobbyverksamhet och utvidgat barnens möjligheter att med låg tröskel delta i fritidsaktiviteter. Detta utvecklingsarbete bör fortsätta och verksamhetsmodellen utvidgas också till äldre åldersklasser som redan har slutfört sina grundstudier. Kommunen kan också tillhandahålla platser och förutsättningar för prestationer på toppnivå, exempelvis för begåvade barn inom idrott och kultur, och på så sätt erbjuda en karriärväg från hobbyer i riktning mot ett yrke. Genom att möjliggöra hobbyverksamhet stärker man barns och ungas utveckling och förebygger effektivt utslagning.

Inom tjänsterna för unga som står i beråd att bli vuxna och självständiga är det i stor utsträckning studierna på andra stadiet som formar framtiden. Många kommuner erbjuder självständigt gymnasieundervisning, men yrkesutbildningen har ofta koncentrerats till större enheter. Då det gäller de unga som söker sina karriärvägar har skolans studiehandledning och till exempel ungdomsarbetet en stor inverkan på deras liv.

Kommunernas välfärdsuppdrag står inför stora reformer. Social- och hälsovårdsreformen håller på att förändra kommunernas uppgiftsområde på ett betydande sätt, när social- och hälsovårdstjänsterna ska överföras till de nya välfärdsområdena. Då överförs många av kommuninvånarnas tjänster till de nya välfärdsområdena. Inom tjänsterna för barn och unga har social- och hälsovårdstjänsterna spelat en viktig roll som stöd för såväl familjerna som barnen och de unga i deras vardag. I fortsättningen är det en stor utmaning att säkerställa att de nya samarbetsmodellerna garanterar en smidig och läglig servicekedja till stöd för barn och unga.

Kommunerna är olika och särpräglade på samma sätt som alla barn och unga som bor i dem. Varje kommun har sina egna utmaningar då det gäller barnen och de unga. Kommunerna har möjlighet att själva bestämma hurdan en bra livsmiljö är för barnen och de unga i den egna kommunen.