Lokalförvaltningens statistik och prognos uppdaterades: År 2019 var gräsligt för kommunsektorn

Statistikcentralen uppdaterade statistiken över nationalräkenskaperna i december. Enligt den färska statistiken ökade volymen i bruttonationalprodukten med 1,1 procent år 2019. Senast som bruttonationalprodukten ökade så här lite var åren 2012–2015. I uppdateringen preciserades också siffrorna för de offentliga finanserna, dvs. de sektorspecifika uppgifterna för staten, kommunerna och socialskyddsfonderna för 2018 och 2019.

Uppgifterna om lokalförvaltningen, dvs. kommunsektorn, uppdaterades genomgående för år 2019. Kommunsektorns inkomster ökade med 1,8 procent. En överraskning[1] var att skatteinkomsterna ökade mest. Lokalförvaltningens totalkostnader ökade dock med det dubbla, dvs. med 3,6 procent jämfört med året innan. En stor del av ökningen berodde på konsumtionsutgifterna, t.ex. löneutgifternas andel, men också investeringarna ökade kraftigt, + 8,4 procent. Differensen mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna, dvs. nettoutlåningen, var -2 965 miljoner euro. Underskottet på tre miljarder euro är den svagaste siffran i lokalförvaltningens statistikhistoria. Siffran var kraftigt på minus också år 2012 och 2018.

Även statens nettoutlåning uppvisade år 2019 likadana underskottssiffror (-2 769 miljoner euro) som kommunsektorn,  men till skillnad från kommunerna är statens underskottssiffror de lägsta under hela 2010-talet. Statsfinanserna har alltså ännu inte återhämtat sig alls från den kombinerade effekten av finanskrisen och senaste års finanspolitiska beslut. Under perioden i fråga var statens finansieringsunderskott störst år 2010, det uppgick då till -9,9 miljarder euro.

Lokalförvaltningens prognos stärktes något

Också Finansministeriet uppdaterade sin ekonomiska prognos före jul och därmed också prognosen för lokalförvaltningen. Prognosen är antagligen den sista där kommunerna sköter social- och hälsovårdsuppgifter under hela prognosperioden. I FM:s följande prognos i vår kommer social- och hälsovårdsutgifterna samt finansieringen av dem att ha överförts från kommunsektorn till välfärdsområdena från år 2023, dvs. antagligen till statssektorn.

Enligt prognosen kommer kommunernas inkomster att utvecklas kraftigt år 2021 i fråga om såväl skatteinkomsterna som statsandelarna. Bland inkomsterna syns utöver de coronastöd som staten anvisar kommunerna också en allmän uppgång i den ekonomiska konjunkturen. Lokalförvaltningens totala inkomster uppgår enligt prognosen till 20 procent av BNP år 2021.

Coronastöden och konjunkturutvecklingen stärker dock inte längre kommunsektorn år 2021, eftersom lokalförvaltningens utgifter ökar snabbt under året. De totala utgifterna ökar till 20,6 procent av BNP, vilket är rekordhögt. Utgifterna ökar förutom på grund av coronakrisen även till följd av statsminister Sanna Marins riktlinjer för att utvidga den offentliga sektorns uppgifter. Efter år 2021 avtar utgiftsökningen särskilt i fråga om löneutgifter och investeringar, men avmattningen är otillräcklig i förhållande till lokalförvaltningens inkomstutveckling.

När de totala inkomsterna och de totala utgifterna i FM:s prognos sammanförs, stärks lokalförvaltningen år 2020 och 2021 från den rekordlåga nivån år 2019. Kommunsektorns nettoutlåning är rentav i balans år 2020. Kommunsektorns inkomster räcker då till för att finansiera både de löpande driftsutgifterna och investeringsutgifterna för året i fråga, och sektorn skuldsätter sig inte. År 2021 försvagas lokalförvaltningens finansiella ställning så att man blir tvungen att ta upp ny skuld på ca 1,4 miljarder euro.

Från och med år 2022 uppvisar kommunsektorn ett underskott på cirka två miljarder euro mätt med nettoutlåningen, men prognosen för år 2021–2025 är en hållbarhetsberäkning och de senare åren i prognosen är förknippade med stor osäkerhet. Utöver den allmänna ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen beaktar prognosen endast de åtgärder inom den kommunala ekonomin som redan ingår i planen för de offentliga finanserna.

Läget i kommunsektorn kan bedömas bättre med kännedom om läget i andra undersektorer inom den offentliga sektorn. Statens nettoutlåning uppvisar enligt FM:s prognos ett underskott på cirka 5–6 miljarder euro år 2022–2025 och socialskyddsfonderna uppvisar endast ett litet plus. Nettoutlåningen inom hela den offentliga sektorn kommer inte att understiga det riktgivande EMU-kriteriet (-3 % av BNP) förrän år 2023.

Inkomstflödet i den offentliga sektorn räcker således inte under prognosperioden till för att täcka utgifterna för coronakrisen, befolkningens stigande ålder och andra skyldigheter inom den offentliga sektorn. Det största minuset inom den offentliga sektorn uppvisar staten.

[1] I början av år 2019 infördes ett skattekort som baserar sig på en förskottsinnehållningsprocent per skattskyldig. Reformen bromsade upp inflödet av kommunal inkomstskatt jämfört med tidigare år. Till exempel i november var kommunernas redovisningar fortfarande rejält på minus.