Nu inleder vi en ny säsong – hur står det till med småbarnspedagogiken?

Så här inför skolstarten är det lätt att glömma alla barn under skolåldern som börjar i småbarnspedagogiken. Denna höst har vi dessutom en hel del femåringar som inleder en tvåårig förskoleundervisning, ett försök som inletts i drygt 100 kommuner. Små barn inleder ofta med en inskolningsperiod för att med små steg öva sig att stanna på dagis. Att börja på dagis är en stor förändring både för barnet och för hela familjen. Till en början kanske barnet gråter när föräldrarna lämnar det, men lika ofta är det föräldrarna som behöver torka en tår. Men det brukar dess bättre inte vara så länge. De flesta barn anpassar sig snabbt tack vare kunnig personal och börjar delta i dagens program.

Trots alla utmaningar arbetar småbarnspedagogikens personal helhjärtat

Den offentliga diskussionen fokuserar mest på personalbrist, lagändringar och allt annat utom allt det fina som händer varje dag inom småbarnspedagogiken.  Det finns förstås en massa utmaningar men trots det arbetar lärare, socionomer, barnskötare och familjedagvårdare helhjärtat varje dag. Det är bra att komma ihåg så här i början av en ny säsong.

Småbarnspedagogiken har levt under exceptionella förhållanden hela det föregående verksamhetsåret och de inlärda rutinerna gäller fortfarande. Alla barn har haft rätt att delta i småbarnspedagogiken under hela pandemin.  Vid exponering och under karantän har barnen dock stannat hemma. Personalen har arbetat för högtryck utan möjlighet till distansarbete. Situationen har på det hela taget skötts utmärkt och att det är framför allt personalen inom småbarnspedagogiken vi har att tacka för det!

Med små lagändringar mot ett nytt verksamhetsår

Det nya verksamhetsåret inleds än en gång med delvis ändrade spelregler. Anordnare av småbarnspedagogik ska notera att lagen om småbarnspedagogik ändrades från den 1 augusti 2021 i fråga om avvikelser från dimensioneringen (36 §) och samtidigt fogades en anmälningsskyldighet för personalen (57 a och b §) till lagen. Samtidigt trädde även ändringar i fråga om inkomstgränser och syskonrabatter i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken i kraft.

Klientavgifterna sjönk eller rentav slopades för många familjer. Detta betyder att kommunerna måste hitta lite mera pengar än tidigare för ordnandet av småbarnspedagogiken. Även om flera av förändringarna är förståeliga och bra ur familjernas synvinkel innebär de för kommunernas del en omfattande genomgång av beslut och finansiering. 

Dimensioneringen inom småbarnspedagogiken, vilken ofta väckt diskussion, preciserades i fråga om tolkningen gällande personalens frånvaro. Det är inte möjligt att avvika från personaldimensioneringen av någon som helst orsak som beror på personalens frånvaro. Kommunerna ska försäkra sig om att det inom småbarnspedagogiken finns tillräckliga och fungerande vikarie- och reservarrangemang även för plötsliga och överraskande frånvarosituationer som drabbar personalen. Det är bra att hålla i minnet att reglerna inte ändrades till övriga delar. Fortfarande granskas hela den disponibla personalen och antalet barn på daghemmet. Enligt det riksomfattande tillsynsprogram som Regionförvaltningsverket utarbetat kommer relationstalet att granskas per verksamhetsställe och daghem, det vill säga att antalet barn och mängden personal med yrkesmässig behörighet vid varje enskilt verksamhetsställe räknas varje dag. Det kan dock tillfälligt finnas fler barn på plats än relationstalet enligt 1 § i förordningen om småbarnspedagogik tillåter om relationstalet jämnas ut under dagen.

I lagen om småbarnspedagogik infördes en ny skyldighet som gäller personal som avses i 26–30 §. Enligt lagen ska respektive person i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande utan dröjsmål anmäla till den som ansvarar för verksamheten vid verksamhetsstället för småbarnspedagogik, om han eller hon i sina uppgifter upptäcker ett missförhållande eller en risk för ett uppenbart missförhållande vid genomförandet av småbarnspedagogiken för barnet. Anmälan bör göras om målen för småbarnspedagogiken, förutsättningarna för barnets välbefinnande eller uppväxt, utveckling eller lärande har äventyrats. Det kan gälla till exempel brister i kvaliteten, osakligt eller olämpligt bemötande av ett barn, funktioner som ingår i verksamhetskulturen som är skadliga för barnet, det vill säga alla sådana situationer där verksamheten eller förhållandena kan leda till en situation som strider mot lagen om småbarnspedagogik eller dess syften. Anmälan ska göras skriftligt.

Anordnare av småbarnspedagogik och privata serviceproducenter ska se till att anvisningar för förfaringssätten vid tillämpningen av anmälningsskyldigheten har utarbetats och att de är offentligt framlagda. Av anvisningarna ska tydligt framgå bland annat de arbetstagare i personalen som omfattas av anmälningsskyldigheten och hur och till vem anmälan ska göras. Dessutom är det bra att diskutera och ge tillräcklig handledning för att bedöma vilka missförhållanden anmälningsskyldigheten gäller.

Men det kommer fler ändringar. Lagändringar som har att göra med stöd för barn och privat småbarnspedagogik är redan under beredning. I samband med den kommande familjeledighetsreformen kommer också lagen om småbarnspedagogik och lagen om klientavgifter att revideras.

Många ändringar är med andra ord under uppsegling inom en ganska kort tid ovanpå alla redan kända ändringar. Men barnen kommer varje morgon till dagis och personalen tar emot dem med öppna armar. Inom småbarnspedagogiken handlar det om att möta barnen och vara ständigt uppmärksam på dem, därför är det viktigt att var och en också sköter om sin egen ork i arbetet. Vi måste komma ihåg att målet är att erbjuda barnen en bra dag varje dag.