Staten fortsätter att skära i gymnasieutbildningen

Kommuner och andra anordnare av gymnasieutbildning förbereder sig som bäst för år 2022. Budgetberedningen är på gång i kommunerna. Det viktiga för gymnasieutbildningens del är utbildningsanordnarens ekonomiska situation. Vi ska komma ihåg att kommunerna är de avgjort största finansiärerna av gymnasieutbildning. Utmaningarna i den kommunala ekonomin ser ut att öka nästa år – det framgår tydligt av besluten i  budgetförhandlingarna. Det börjar på allvar se ut som om kommunerna får stå för betalningen av de utvidgade och nya uppgifterna i sin helhet.

Även om det för den kommunala gymnasieutbildningens del är den egna kommunens ekonomiska och finansiella ställning som är viktigast så har också statliga beslut som gäller gymnasieutbildningen betydelse. Här granskar jag i korthet de preliminära uppgifterna om beredningen av statsbudgeten enbart ur gymnasieutbildningens synvinkel.

Finansministeriet offentliggjorde 13.8.2021 sitt förslag till statsbudget för 2022. För gymnasieutbildningens del motsvarade förslaget det förslag som Undervisnings-och kulturministeriet offentliggjorde senare samma dag. Med andra ord hade vi ingen spänning att vänta i regeringens budgetförhandlingar 7–9.9.2021. Regeringens slutliga beslut kommer att presenteras i förslaget till statsbudget för 2022 den 27.9, när budgetförslaget offentliggörs. Siffrorna i denna blogg grundar sig alltså på Finansministeriets förslag från 13.8.

Nya förpliktelser ökar priset per enhet

Varje anordnare av gymnasieutbildning har ett eget pris per enhet i statsandelsfinansieringen. Statsrådet fastställer i allmänhet i november i en förordning det genomsnittliga pris per enhet som under det kommande året används som grund för finansieringen av gymnasieutbildningen. I beredningen av statsbudgeten för 2022 har man använt det genomsnittliga priset per enhet 7134,70 euro/studerande. Ökningen förklaras framför allt av utbildningsanordnarnas nya förpliktelser på grund av läropliktsreformen och gymnasiereformen.

Eftersom kommunerna finansierar större delen av den finansiering per enhet som staten delar ut till utbildningsanordnarna kommer det ökade enhetspriset att öka kommunernas lagstadgade finansieringsandel. Kommunernas finansieringsandel beräknas nästa år öka till 499 miljoner euro från 473 miljoner i år.

I år är kommunernas invånarbaserade finansieringsandel 86,18 euro/invånare. Summan kommer troligen att öka till cirka 90 euro nästa år. Det exakta beloppet framgår senare. Det är dock bra att komma ihåg att det här bara gäller kommunernas lagstadgade finansieringsandel. Kommunerna bidrar dessutom frivilligt till finansieringen av gymnasieutbildningen.

Staten bara fortsätter att skära i finansieringen av utbildningen

Staten håller inte på att slopa nedskärningarna i finansieringen av gymnasieutbildningen. Också nästa år kommer det genomsnittliga priset per enhet att minskas med 996,13 euro per studerande vilket innebär en nedskärning på ungefär hundra miljoner euro i finansieringen. Hur mycket det är fråga om blir tydligare om man säger att det motsvarar till exempel totalkostnaderna för cirka 125 gymnasier eller 1500 lärare.

Finansieringen av läropliktsreformen gör kommunerna och andra utbildningsanordnare fundersamma. För den utvidgade läroplikten betalar staten 10,45 miljoner euro till anordnare av gymnasieutbildning år 2021. Det innebär cirka 320 euro per läropliktig gymnasiestuderande. (En del kanske minns att jag talade om 205 euro i min blogg 26.8.2020. I sin kompletterande budgetproposition 19.11.2020 tidigarelade regeringen en del av finansieringen för 2023 till år 2021, vilket innebar att finansieringen för år 2021 ökade från 6,7 miljoner till 10,45 miljoner euro.)

Samlade uppgifter om de tilläggskostnader den snäva tidtabellen för genomförandet av läropliktsreformen medför för gymnasieutbildningsanordnarna år 2021 finns inte att tillgå. Anordnarna av gymnasieutbildning anser dock att den finansiering som staten har reserverat för reformen i år är otillräcklig. Med andra ord innebär läropliktsreformen i praktiken en dold extra nedskärning av finansieringen av gymnasieutbildningen.

Enligt regeringspropositionen betalar staten anordnare av gymnasieutbildning 29,1 miljoner euro för den utvidgade läroplikten år 2022. I budgetförslaget för 2022 har beloppet minskat till 28,4 miljoner euro. Den totala effekten på priset per enhet är då cirka 285 euro. Statsfinansieringen för den utvidgade läroplikten kommer således att vara cirka 430 euro per läropliktig studerande i gymnasiet år 2022. Av de läropliktiga unga år 2022 är omkring hälften första årets och hälften andra årets studerande.

Nedskärningarna sockras med tidsbundna understöd

Små bidrag kommer som vanligt också att ingå i statens budget för nästa år. Understöden på sammanlagt 1,775 miljoner euro för innovativa lärandemiljöer, digitala molntjänster för utbildning, främjande av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och studentexamen, samt statsunderstöd för gymnasiernas internationella verksamhet motsvarar nivån år 2021.

För programmet om gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet  har 10 miljoner reserverats för år 2022. Det är alltså fråga om ett tidsbegränsat program i regeringsprogrammet, för vilket det ursprungligen reserverades sammanlagt 20 miljoner euro. Summan har dock minskat till totalt 15 miljoner euro, av vilket 5 miljoner betalas år 2021 och 10 miljoner euro år 2022. Dessa understöd är tidsbegränsade och tillfälliga och de uppväger inte de statliga nedskärningarna i gymnasieutbildningen och lättar inte heller på det utmanande ekonomiska läget i gymnasieutbildningen år 2022.