Sysselsättningstjänster som en del av kommunernas livskraftsarbete

Ansvaret för att ordna sysselsättningstjänster överförs i enlighet med regeringens riktlinjer från statens arbets- och näringsförvaltning till kommunerna 2024. Kommunernas roll när det gäller att främja den lokala livskraften kommer i och med reformen att stärkas ytterligare. Men vilka möjligheter finns det på lokal nivå att stärka sysselsättningen och i vilken mån är nyckeln till framgång beroende av det nationella beslutsfattandet?  

Sysselsättning förutsätter arbetstillfällen och rätt slags experter för de lediga befattningarna. Arbetstillfällen inom den privata sektorn uppstår i konkurrenskraftiga företag. Förändringarna i produktionstekniken, lagstiftningen och konsumtionsvanorna förutsätter att företagen ständigt förnyar sig för att bibehålla sin konkurrenskraft. På så sätt försvinner det ständigt arbetstillfällen från arbetsmarknaden, men å andra sidan skapas det också nya. Under de gångna årtiondena har förändringen varit så långsam att de flesta människor har kunnat arbeta i samma yrke under hela sin arbetsföra ålder. Framöver kommer allt fler att tvingas byta yrke under sin karriär. 

På nationell nivå handlar det om dynamiken på arbetsmarknaden, mängden FoUI-satsningar och beskattningsnivån i förhållande till konkurrentländerna samt incitamenten att ta emot arbete. På lokal nivå kan sysselsättningen stödas genom att man skapar strukturer som stöder produktutvecklingen – så kallade innovationsekosystem –, möjliggör och riktar utbildning och forskning samt bygger attraktiva boende- och verksamhetsmiljöer.  

Lyckade exempel på aktivering av innovationsverksamheten på lokal nivå är till exempel kommunernas företagsrådgivningstjänster, teknologicentrum, vetenskapsparker och industribyar - dvs. strukturer där kommuner, högskolor och forskningsinstitut skapar samarbetsplattformar som stöder innovationsverksamheten. Genom att skapa sådana strukturer stärker kommunerna företagens förmåga att i detta arbete även utnyttja nationella finansieringsinstrument. En effektiv styrning av nationell innovationsfinansiering till företagsfältet förutsätter agerande på lokal nivå, genom vilket det utvecklingsarbete som sker hos olika aktörer konkretiseras till gemensam produktutveckling som skapar nya produkter och tjänster. Den lokala nivån har därför en roll när det gäller att stimulera användningen av nationell innovationsfinansiering på många sätt och möjliggöra en effektiv allokering av finansieringen. 

Yrkesutbildningen på andra stadiet ordnas i huvudsak i kommunägda organisationer. Förändringen på arbetsmarknaden har avsevärt ökat antalet vuxenstuderande vid läroanstalterna. Därför behövs samarbete mellan företag och läroanstalter för att säkerställa rätt kompetens och inlärning vid sidan av arbetet. Även i denna situation är det kommunernas och utbildningsanordnarnas roll att inom ramen för lagstiftningen och de ekonomiska resurserna så väl som möjligt tillhandahålla utbildningstjänster som stöder den lokala livskraften. 

Kommunerna kan också stärka den lokala livskraften genom att samordna olika intressen inom markanvändningen med hjälp av planläggning. I slutändan handlar det om trivsamma boendemiljöer och logistiskt attraktiva etableringsorter för handel och industri. För att uppnå dessa mål måste man genom planläggning förbättra tillgängligheten till såväl offentliga som marknadsorienterade fritidstjänster.  

Vilken roll har då sysselsättningstjänsterna?  

Sysselsättningstjänsterna skapar inte i sig nya arbetstillfällen. Deras uppgift är att stödja å ena sidan människor vid byte av arbetsplats och å andra sidan företag vid rekrytering av rätt slags arbetskraft. Splittringen av arbetskarriärerna ökar övergångarna från ett arbete till ett annat och samtidigt sannolikheten för långt utdragna arbetslöshetsperioder i anslutning till dem, även om merparten av bytena genomförs framgångsrikt. Effektiva sysselsättningstjänster kan kombinera arbetsgivarnas kompetensbehov och arbetssökandenas förmågor på bästa möjliga sätt med hjälp av utbildning, coachning och livshantering. 

Överföringen av ansvaret för att ordna sysselsättningstjänster till kommunerna gör tjänsterna till en del av en större servicehelhet som stöder kommunernas lokala livskraft. Kärnan i denna helhet utgörs av utvecklingstjänster för företag, yrkesutbildning och samhällsplanering. Företagsrådgivarna i kommunerna känner till de lokala företagens utvecklingsplaner och därmed också de kommande rekryteringsbehoven. Detta främjar genomförandet av sysselsättningstjänsterna och inriktningen av yrkesutbildningen. Genom planläggningslösningar stöds företagens placering eller utvidgning på orten samt möjliggörs produktion av lättillgängliga bostäder med tanke på arbetsplatserna. Genom dessa uppgifter stöder kommunerna också Finlands och de finländska företagens attraktionskraft samt den arbetsrelaterade invandringen, vars betydelse torde framhävas ytterligare i fortsättningen.  

Hur väl kommunerna lyckas med sitt nya åliggande beror i synnerhet på hur de kan dra nytta av sitt breda uppgiftsfält för att främja sysselsättningen. Därför bör ordnandet av sysselsättningstjänster inte bindas av alltför strikt lagstiftning, utan kommunerna bör ges tillräckligt med svängrum för att organisera verksamheten så att den blir kostnadseffektiv utifrån lokala utgångspunkter.