Marianne Pekola-Sjöblom 19.11.2021

Vad gjorde grannländerna bättre än Finland? - Danmark och Estland lyckades aktivera kommuninvånarna att rösta trots det allvarliga coronaläget

Coronakrisen drabbade vårt kommunalval hårt - för det första blev valet framflyttat från april till juni och för det andra blev valdeltagandet rekordlågt.

Inför vårt eget kommunalval kunde jag avundas Estland och Danmark som jag trodde skulle undgå coronans inverkan, eftersom de skulle gå till val först på senhösten. Så blev det inte, det allvarliga coronaläget drabbade också dem.

Slutresultatet i våra grannländer skiljer sig ändå från vårt. Varför var valdeltagandet i Danmark fortfarande högt och varför gick rentav fler väljare till valurnorna i Estland än under tidigare val?

Coronan satte sina spår i Danmarks kommunalval och valdeltagandet sjönk betydligt — ändå var valdeltagandet högre än i Finland

Valdagen för kommunal- och regionalval i Danmark var tisdagen den 16 november. Till skillnad från Finland och Sverige håller Danmark och Norge val på en vardag, i stället för en söndag. Det är också värt att notera den långa förhandsröstningen i kommunal- och regionalvalen. Den pågår i minst tre och upp till sex veckor i form av brevröstning.

En minskning i valdeltagandet med närmare fyra procentenheter var ett av de anmärkningsvärda resultaten. Det här var ingen egentlig överraskning, eftersom de danska valexperterna redan tidigare hade förutspått ett lägre valdeltagande. Det snabbt försämrade coronaläget anses vara den främsta orsaken till det låga valdeltagandet. Men valdeltagandet på 67,2 procent i det danska kommunalvalet är fortfarande betydligt högre än hos oss. Danmarks valresultat kan betraktas som en avvärjningsseger, eftersom kommunerna i all hast lyckades så väl med att ordna trygga val i ett läge som förändrats överraskande snabbt.

I Danmark har valdeltagandet i regionalvalet traditionellt varit på samma nivå som i kommunalvalet, så också denna gång (66,9%). Också det ett övertygande resultat.

Kommunal- och regionalvalet i Danmark 2021
Valdag tisdag 16.11.2021
Förhandsröstning per brev 5.10–12.11.2021 (= 6 veckor)
Ny fullmäktigeperiod 1.1.2022–31.12.2025
Kommunalval:
98 kommuner (från 2007, före det 271 kommuner).
Fullmäktige 9–31 ledamöter, Köpenhamn 55.
Totalt 2 432 ledamöter under fullmäktigeperioden 2017–2021.
Fullmäktige väljer en borgmästare med uppdraget som huvudsyssla (borgmester), som också leder kommunens förvaltning.
Regionalval:
5 regioner (från 2007, före det fanns det 13 sk. amtskommuner).
Varje region har 41 fullmäktigeledamöter, totalt 205.
1 351 kandidater vilket ger ett genomsnitt på 6,6 kandidater per fullmäktigeplats

Små fullmäktige och borgmästarval hemligheten bakom det höga valdeltagandet i Danmarks kommunalval?

Jag tror att det allmänt taget höga valdeltagandet i Danmark beror på färre kommuner (98), mindre fullmäktige (9−31 ledamöter, i Köpenhamn 55, sammanlagt cirka 2400). Dessutom handlar kommunalvalet i praktiken också om ett borgmästarval. Detta trots att borgmästarna formellt utses av fullmäktige.

Alla dessa faktorer bidrar till en koncentration och därmed även personifiering av kommunpolitiken och beslutsfattandet. Till skillnad från situationen i Finland tillämpar Danmark och de övriga nordiska länderna slutna listval. Väljarna röstar på ett parti dvs. en lista i stället för en person, även om det är möjligt att rösta också på en enskild kandidat på partilistan.

I Danmark, liksom i Norge och Sverige, har man slagit ihop valen, dvs. kommunal- och regionalval ordnas samtidigt.

Danmarks kommunalvalsteman bekanta också hos oss

Äldreomsorgen har traditionellt varit ett av de viktigaste valtemana i det danska kommunalvalet. Så var det också denna gång. Det är värt att notera att trots att det i Danmark också finns en regional nivå som väljs genom direkta val, hör äldreomsorgen till kommunernas uppgifter.

Klimat- och miljöfrågornas betydelse har också ökat betydligt för såväl beslutsfattarna som kommuninvånarna i dessa val. Det tredje huvudtemat, skolorna, är en bekant och viktig helhet också hos oss.

Fler röstade i Estland trots försämrat coronaläge

Estlands kommunalval ordnades i mitten av oktober (17.10.2021). Sammanlagt 1729 fullmäktigeplatser i 79 kommuner skulle fördelas. Cirka 10 000 kandidater, dvs. knappt 6 kandidater per fullmäktigeplats, eftersträvade en plats i fullmäktige.

Trots det allvarliga coronaläget i Estland under valet, ökade valdeltagandet mot förmodan med drygt en och en halv procentenhet jämfört med föregående val. Med sitt resultat på 54,7 procent låg Estland nära valdeltagandet i Finlands kommunalval i juni. Trots coronaläget pågick förhandsröstningen under en lika lång period som vanligt.

Fakta om kommunalvalet i Estland 2021
Valdag 17.10.2021
Förhandsröstning 11–16.10.2021
79 kommuner
1 729 fullmäktigeplatser
10 025 kandidater
Kvinnornas andel av kandidaterna 38,4 procent
Rösträttsålder 16 år (första gången i kommunalvalet 2017)
E-röstning möjligt. Första gången i kommunalvalet år 2005. Då röstade 9 317 elektroniskt, d.v.s. 1,9 % av alla som röstade.enomsnitt på 6,6 kandidater per fullmäktigeplats

Elektronisk röstning i Estland slog rekord

Ett särdrag i kommunalvalet i Estland är möjligheten att rösta elektroniskt. Det har varit möjligt att rösta elektroniskt sedan kommunalvalet 2005.

Totalt 47 procent av väljarna röstade elektroniskt, vilket är rekord hittills. Det här är säkert delvis förklaringen till att valdeltagandet - i motsats till i Finland och Danmark - ökade jämfört med föregående val, trots det allvarliga coronaläget.

Ett annat klart nyare inslag i Estlands kommunalval är rösträttsåldern på 16 år. Den sänkta åldersgränsen togs i bruk vid föregående kommunalval.

Varje år ett valår någonstans i Norden — blickarna vänds mot Finlands välfärdsområdesval

Analysen av kommunalvalsresultatet både i Danmark och Estland är ännu i inledningsskedet. En mer detaljerad analys av de nya fullmäktigeledamöterna och deras bakgrund, coronans inverkan och den nya periodens utmaningar är på väg.

Härnäst vänds blickarna mot det första välfärdsområdesvalet någonsin i Finlands historia. Också Island och Sverige står inför ett valår. Island går till kommunalval i maj och Sveriges kommunal-, regional-, och riksdagsval går av stapeln i september.