År 2023 blir ett intressant budgetår för gymnasieutbildningen

År 2023 är ett år av stora förändringar för kommunerna. I kommunerna framhävs i synnerhet bildning, välfärd och livskraft då en del av kommunernas nuvarande uppgifter överförs till välfärdsområdena. I kommunerna kommer man därför att kunna koncentrera sig ännu mer än hittills på bl.a. utbildnings- och bildningsfrågor.

Kommunerna och de andra utbildningsanordnarna håller för närvarande intensivt på med att bereda budgeten för år 2023. Med tanke på den kommunala gymnasieutbildningen är det viktigaste i detta hänseende kommunens egen ekonomiska och finansiella ställning. Det finns dock anledning att också granska statsbudgeten 2023 i detalj.

Statens budgetproposition ser till stora delar ut som väntat

Regeringen överlämnade 19.9.2022 sin proposition till statsbudget för år 2023. Propositionen innehöll inga överraskningar i fråga om gymnasieutbildningen och följde med undantag av storleken på indexförhöjningen det förslag som Finansministeriet publicerade redan 5.8.2022.

Statsrådet beslutar under hösten genom en förordning om det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildningen. I regeringens budgetproposition till riksdagen är det genomsnittliga pris per enhet som utgör grund för kalkylerna 7 630,82 euro/studerande. Beloppet kan dock ännu preciseras och det fastställs slutgiltigt genom statsrådsförordningen.

Varje anordnare av gymnasieutbildning underrättas i slutet av november 2022 om det specifika priset per enhet hos anordnaren år 2023. Informationen borde också finnas på Utbildningsstyrelsens webbplats senast 24.11.2022. Vid fastställandet av såväl priset per enhet för nästa år som den preliminära statsandelen används antalet studerande den 20 september i år.

Höjningen av priset per enhet förbättrar inte den finansiella ställningen

År 2023 stiger det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning och då ökar också den statliga finansieringen. Ökningen beror dock på både nya förpliktelser och en höjning av kostnadsnivån. Staten ska enligt lagen (1704/2009 55 § 2 mom., 618/2021 21 § 2 mom. och 1705/2009 64 §) ersätta kommunerna till fullt belopp för nya och utvidgade uppgifter. Utvidgningen av läroplikten höjer också finansieringen enligt pris per enhet för gymnasieutbildningen år 2023.

För närvarande ingår det flera osäkerhetsfaktorer i höjningen av kostnadsnivån. En del av höjningen av priset per enhet förklaras också av höjningen av kostnadsnivån. År 2022 var den indexförhöjning som kompenserade höjningen av kostnadsnivån 2,5 procent, nästa år är den 3,8 procent. Det är alltså inte fråga om att den finansiella ställningen blivit bättre.

Kommunerna är den största finansiären av gymnasieutbildningen – de finansierar gymnasieutbildningen genom både den lagstadgade invånarbaserade finansieringsandelen och frivillig tilläggsfinansiering. Kommunernas invånarbaserade finansieringsandel beräknas enligt budgetpropositionen öka till 527 miljoner euro år 2023. Varje kommun finansierar därmed nästa år gymnasieutbildningen med cirka 95 euro per invånare.

Statens nedskärningar i finansieringen accelererar

Staten fortsätter att skära ned sin finansiering för gymnasieutbildningen också 2023. År 2023 skär staten ned finansieringen för gymnasieutbildningen med 996,13 euro per studerande. Då det enligt budgetpropositionen år 2023 finns över hundra tusen gymnasiestuderande, innebär det en nedskärning i finansieringen med över hundra miljoner euro. Denna direkta nedskärning enligt 23 b § i finansieringslagen är dock inte den enda.

Hösten 2020 godkände riksdagen ett lagpaket om utvidgad läroplikt, enligt vilken finansieringen av reformen under moment 29.20.35 (Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning) i statsandelsfinansieringen för gymnasieutbildning 2023 ska uppgå till 48,45 miljoner euro. Beloppet har nu minskat till 47,322 miljoner euro. Regeringen har alltså gömt en ytterligare nedskärning på 1,128 miljoner euro i finansieringen enligt priset per enhet i budgetpropositionen.

Staten kan också göra indirekta nedskärningar i finansieringen. Detta är vad det handlar om då staten underdimensionerar den finansiering som reserveras för kostnaderna för de nya förpliktelserna. Utbildningsanordnarna blir då tvungna att antingen öka den egna finansieringen eller skära i sin verksamhet. Det kommer att vara intressant att se storleken på kostnaderna när vi får de första uppgifterna om vilka merkostnader som läropliktsreformen medfört för den kommunala gymnasieutbildningen hösten 2023.

Den tidsbundna finansieringen av kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen upphör när det återstående understödet på 11,2 miljoner euro kan sökas och delas ut hösten 2022. Däremot hålls den bekanta reserveringen av ett understöd på 1,775 miljoner euro för innovativa lärandemiljöer inom gymnasieutbildningen, digitala molntjänster för utbildning, främjande av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och studentexamen samt internationell verksamhet i gymnasierna på samma nivå också år 2023.