Dimma i luften – samtidiga lagändringar gör det svårt att förutspå efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster

I vårdreformen betonas invånarnas behov och jämlikhet vid tillhandahållandet av tjänster. Välfärdsområdena behöver tillförlitliga prognoser om användning och behov av tjänster. Men prognostiseringen försvåras av flera samtidiga lagändringar som påverkar efterfrågan på tjänsterna.

Lagstiftningen styr inte bara tjänstens innehåll utan också klient- och patientströmmarna. Med vårdgarantin inom hälso- och sjukvården vill man till exempel stegvis garantera läkartid inom sju dagar. Med snabbare tillgång till läkartid kommer allt fler att söka sig till den offentliga hälso- och sjukvården i stället för den privata.

FPA-ersättningarna för sjukvård skärs ned rejält eftersom man måste kunna finansiera dimensioneringen inom äldrevården. De privata tjänsterna blir dyrare för patienterna när många undersökningar och åtgärder inte längre kommer att ersättas. Det kommer att bli svårt för många att söka sig till privat gynekolog eller ögonläkare. Detta ökar efterfrågan på den offentliga sidan som inte kan erbjuda tillräckligt med sådana tjänster i dagsläget.

Allt fler kan komma att söka sig utomlands för vård, men eftervården kan belasta välfärdsområdena på ett oförutsägbart sätt

Regeringen har dessutom föreslagit att staten skulle ersätta patienter för vård utomlands enligt EU:s patientdirektiv till samma belopp som motsvarande service hade kostat välfärdsområdet. I praktiken skulle det bli förmånligare för patienter att söka sig till privat vård utomlands i stället för i Finland.

Den nya modellen för ersättningar skulle uppmuntra utländska företag att marknadsföra sina tjänster i Finland. Allt fler skulle söka sig utomlands för vård. Men ersättningsmodellen kan inte garantera att de utländska företagen har samma kriterier för tillgången till vård som välfärdsområdena.

Behandling och vård som givits utomlands omfattas inte av den finländska patientförsäkringen. Vad händer om vården inte ger önskat resultat, eller leder till svåra komplikationer? Patienten skulle söka sig till välfärdsområdet för vård och bidra till ökad efterfrågan på eftervård, uppföljning och vård av komplikationer. Sådana patientströmmar kan välfärdsområdet inte stoppa med egna åtgärder.

Dimman skulle lätta med etappvisa lagändringar

Inom social- och hälsovårdssektorn har man alltså föreslagit flera samtidiga lagändringar vars konsekvenser inte bedömts sammantaget och som kanske inte ens kan bedömas tillförlitligt.

Samtidiga lagändringar gör det svårt att se invånarnas framtida behov. De kommande regeringarna kommer inte att kunna fatta beslut som grundar sig på fakta om konsekvenserna av lagstiftningen inom social- och hälsovårdssektorn måste bedömas genom en dimridå. Utan tillräckligt pålitliga prognoser om efterfrågan är det också svårt för välfärdsområdena att lyckas med sitt uppdrag att ordna jämlika, tillgängliga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster.

Genom att sprida ut lagändringarna över en längre tid kunde man uppnå ett mer tillfredsställande resultat med tanke på prognostisering av invånarnas behov och styrning av efterfrågan.