Ekonomisk översikt: Det ryska anfallet bromsar ekonomins tillväxt men början av året har ändå varit bättre än väntat

Kommunerna och staten håller som bäst på att förbereda budgetramarna för 2023. Den offentliga sektorns ekonomiska grund nästa år ser i dagens läge osäker ut men samtidigt kan en stadig om än svag tillväxt skönjas.

Företagen har trots många problem klarat sig och de har anpassat sig till de ekonomiska följderna av det ryska anfallet. Efterfrågan i servicesektorn och den inhemska marknaden har också hjälpt till att hålla ekonomin flytande.

Vi kan inte påverka de yttre faktorerna men den framtida utvecklingen kommer att till stor del bero på konsumenternas framtidstro och välfärd, sysselsättningen, investeringarna och produktivitetsutvecklingen.

Återhämtningen från pandemin var trots restriktionerna stark förra året

Enligt preliminära uppgifter ökade Finlands bruttonationalprodukt förra året med rentav 3,5 procent. Detta kan anses vara en mycket stark tillväxt med tanke på det växlande pandemiläget, de återkommande restriktionerna, den utdragna osäkerheten samt inflationen och kostnadstrycket som ökade i slutet av året. Vi har inte sett en så stark tillväxt i samhällsekonomin sedan 2007, året innan finanskrisen.

Den starka tillväxten beror främst på det svaga utgångsläget: bruttonationalprodukten minskade med 2,3 procent år 2020 på grund av de starka reaktionerna i början av pandemin.

Bruttonationalprodukten fortsatte att minska under det första kvartalet förra året men ökade kraftigt därefter. I slutet av året ökade tillväxten främst på grund av export av varor och tjänster samt konsumtion när uppdämd efterfrågan och sparande från år 2020 flöt ut på marknaden.

Den privata konsumtionen är nu på en klart högre nivå än före coronakrisen. Den svagaste tillväxten syntes i investeringsefterfrågan, som endast ökade med 1,2 procent från år 2020.

Ökningen i efterfrågan märktes i nästan alla sektorer år 2021. Starkast var ökningen inom hotell- och restaurangbranschen samt skogsindustrin. Ökningen i den privata konsumtionen innebar att hushållens sparkvot återgick till sin vanliga låga nivå, 1,2 procent. Samtidigt ökade hushållens skuldsättningsgrad till 136 procent.

Ekonomins tillväxttakt kan överraska år 2022, till och med positivt

De närmaste åren kommer tillväxttakten i ekonomin till stor del att bero på hur stigande priser och räntor påverkar de ryska krigshandlingarna samt konsumenternas köpkraft och den allmänna osäkerheten. Den ekonomiska utvecklingen kan också påverkas av kampen mot coronan, särskilt i Kina.

Det som ändå påverkat de ekonomiska prognoserna i början av året mest är Rysslands krig i Ukraina. OECD bedömde i mars att tillväxten i världsekonomin kommer att minska med ungefär en procentenhet under det kommande året på grund av de ryska krigshandlingarna. Inom Euroområdet skulle minskningen närma sig 1,5 procentenheter.

Enligt konjunkturinstitutens ekonomiska prognoser, som uppdaterats under våren, skulle minskningen i tillväxtprognosen för Finlands BNP år 2022 landa på ungefär den nivån. I början av året låg prognoserna för ökningen i BNP fortfarande nära tre procent, men nu stannar Finansministeriets och många andra konjunkturinstituts prognoser på 1,5–2 procent. Den positiva ekonomiska statistiken under första kvartalet väcker hopp om att slaget mot Finlands bruttonationalprodukt blir mindre än väntat.

Den ekonomiska tillväxten skulle i alla fall avta mindre än under finanskrisen eller i början av coronapandemin. Mot den bakgrunden verkar den totala krasch i tillväxtprognosen som förtroendeindikatorn för konsumenter visade i april vara en överreaktion och mest ett tecken på konsumenternas känsla av otrygghet på grund av kriget som drabbat Europa.

Rysslands attack tycks alltså inte betyda att vi går mot en ekonomisk recession, däremot har den lett till högre inflation på grund av att energipriserna, som redan var höga, har ökat, liksom den allmänna prisnivån. De allvarligaste följderna av kriget kan komma med fördröjning om man börjar dra ner på redan från tidigare eftersatta investeringar på grund av stigande priser, råvarubrist och ökad osäkerhet.

Samtidigt finns det ett investeringstryck på grund av ett enormt behov av att snabbt investera i fossilfria energiformer. Beredskapen och höjda försvarsanslag i Europa ökar också investeringarna. Den ekonomiska tillväxten naggas i varje fall i kanten av att konsumenternas köpkraft minskar med stigande priser. En långvarig inflation underblåser väljarmissnöjet och ökar det politiska trycket att ändra den rådande politiken.

Rysslands attack minskar den ekonomiska tillväxten mest på grund av långsammare tillväxt inom exporten och industriproduktionen. Men också servicesektorn, byggandet och primärproduktionen känner av effekten. Kriget påverkar ekonomin mest under det andra kvartalet år 2022.

På det stora hela väntas ändå bruttonationalproduktens huvudefterfrågeposter (bl.a. konsumtion export och investeringar) öka med cirka två procentenheter i år. Den privata konsumtionen stöds av konsumenternas starka efterfrågan på service, det goda sysselsättningsläget och konsumenternas besparingar från coronaåren.

Kriget för också med sig lokala störningar på marknaden för bland annat olja och vete, vilket driver den allmänna ökningen i konsumentpriserna. Detta kommer att märkas redan i år i konsumenternas försvagade köpkraft.

Finansministeriet bedömer att ökningen i konsumentpriserna kommer att minska under året och stanna vid i genomsnitt fyra procent, men många andra prognosinstitut förutspår en högre inflation. Till exempel Handelsbanken förutspår i sin senaste ekonomiska prognos för 2022 en inflation på 5,3 procent. Inflationen kommer hela året att ligga på en hög nivå på grund av dyrare boende (bl.a. uppvärmningskostnader), transporter (bl.a. oljepriset) och livsmedel (kriget i Ukraina, energikostnader).

Ekonomin växer svagt under 2023

Alla prognosinstitut är eniga om att den ryska attacken inte kommer att en så stor inverkan på tillväxtsiffrorna år 2023. Konflikten förutspås dock fortsätta och bidra till osäkerhet och nedåtrisker för den ekonomiska tillväxten på medellång sikt. Nästa års ekonomiska tillväxt kommer inte att nå samma nivå som före kriget, men de olika prognosinstitutens synpunkter varierar något.

Finansministeriet förutspår att bruttonationalprodukten växer med 1,7 procent år 2023. Också de andra prognosinstitutens tillväxtprognoser ligger i intervallet 1–2 procent. Typiskt för prognoserna är dessutom att man i Finland ser den accelererande inflationen som ett tillfälligt fenomen. Konsumentpriserna förutspås öka lite långsammare än inkomsterna, vilket stöder den privata konsumtionen. Priserna och kostnaderna ligger fortfarande på en hög nivå. I de strängaste alternativa scenarierna skulle konsumentpriserna öka med tre procent.

Den ekonomiska tillväxten stöds nästa år av den internationella efterfrågan som riktar sig särskilt till industriproduktion och delvis till investeringar. Servicesektorn växer fortfarande starkt. Sysselsättningen förväntas inte öka lika mycket de närmaste åren. Det dämpar den privata konsumtionens tillväxtmöjligheter och den reella ökningen i de disponibla inkomsterna.

Den finländska industrins investeringsutsikter år 2023 var riktigt goda före kriget, men kriget bromsar eller avbryter sannolikt en del investeringsprojekt. De privata investeringarna förväntas dock år 2023 öka med cirka 2 procent och de offentliga investeringarna med rentav 6 procent.  Byggandet, särskilt bostadsbyggandet förväntas minska. En del investeringar finansieras genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, RRF.