En hållbar kommunal ekonomi i osäkra tider

En hållbar kommunal ekonomi eftersträvas i kommunernas strategier, förutsätts i statens framtidsutredningar och är också målet i forskningsrapporter. Ekonomisk hållbarhet för kommunerna lyfts fram också i Kommunförbundets mål för 2022.

Det finns ingen vedertagen definition på en hållbar kommunal ekonomi. En snäv definition är att kommunens inkomster och utgifter är i balans på längre sikt. Enligt en vidare definition ska en kommun med hållbar ekonomi ha en skattefinansieringen som räcker till för både lagstadgad basservice och beredskap för framtiden.

Basservicen bör vara organiserad på ett kostnadseffektivt sätt för de nuvarande kommuninvånarna. I en kommun med hållbar ekonomi utgör socialt och ekologiskt ansvarstagande en fast del av beslutsfattandet. Dessutom blir det pengar över för utveckling och buffertar för oväntade förändringar.

Den kommunala ekonomins hållbarhet är särskilt aktuell just i år, som är det första hela budgetåret under den nya fullmäktigeperioden. Social- och hälsovårdsreformen står inför dörren, det är inte långt kvar till reformen av arbets- och näringstjänsterna och coronapandemin är förhoppningsvis snart överstånden. De kommunala beslutsfattarna har inte på decennier haft så stora förändringar att hantera.

En hållbar kommunal ekonomi tryggas genom bra beslutsfattande. Ju mer tillförlitlig information man har om framtiden, desto lättare är det fatta ansvarsfulla och verkningsfulla beslut. Men i dessa tider är ekonomin väldigt svår att förutspå.

Stabilitet önskas, men osäkerheten ökar

Den kommunala ekonomin har varit utsatt för externa förändringsfaktorer redan i flera års tid. Statens coronastöd gav kommunekonomin ett tillfälligt tillskott åren 2020 och 2021. Under dessa år har man glömt att tiden före coronan var verkligt dålig för kommunernas ekonomi. Ser man till kommunernas bokslut var 2018 och 2019 de sämsta åren på mycket länge.

Därefter slog coronan till och staten inledde omfattande stödåtgärder som också riktades till kommunerna. Stödåtgärderna utgick från prognostiseringar, då det inte fanns någon information om framtiden att tillgå. Det finns det fortfarande inte – pandemin och osäkerheten fortsätter, samtidigt som reformerna håller på att genomföras.

Ju tidigare kommunerna får information om reformer och lagändringar samt deras verkningar på kommunernas utgifter och inkomster, desto lättare är det att upprätthålla balansen i kommunekonomin. Under åren före coronan har den ena förvaltningsreformen efter den andra försämrat förutsägbarheten inom kommunekonomin och ökat osäkerheten. Särskilt svårt har det blivit att bedöma skattefinansieringen.

Skattekortsreformen, det flexibla verkställandet av beskattningen och det nya inkomstregistret rörde till inkomstflödet för några år sedan. Ändringarna i lagstiftningen om till exempel småbarnspedagogik och äldreomsorg ledde till ökade utgifter.

Konkurrenskraftsavtalet lämnade ett permanent spår i kommunernas ekonomi då avtalet, som marknadsförts för beslutsfattarna som tidsbegränsat, i slutändan ledde till en bestående nedskärning i statsandelarna. Nivån på den statliga finansieringen till kommunerna sänktes permanent jämfört med tiden före avtalet.

Kommunernas budgetar för 2023 bereds i blindo

Kommunerna bereder sig för den historiska förvaltningsreformen inom social- och hälsovården och räddningsväsendet, men de ekonomiska verkningarna är höljda i dimma.

Ekonomin för 2021 och 2022 kommer att ha en bestående inverkan på den nya kommunens ekonomi från och med år 2023. De beräkningssätt genom vilka kommunernas skatteinkomster och statsandelar överförs till välfärdsområdena kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för enskilda kommuner. De exakta nettoeffekterna klarnar först sommaren 2023.

Situationen präglas av ovisshet. De kommunala beslutsfattarna ska under 2022 göra upp budgetar på samma sätt som förut, trots sämre tillgång till tillförlitlig information och trots att reformen har stora ekonomiska verkningar i euro.

Beslut måste fattas fastän läget är osäkert. Besluten bör basera sig på bästa tillgängliga information, även om det är väldigt svårt, snart sagt omöjligt, att göra prognoser. 

Kommunförbundet kommer att effektivisera sitt stöd till kommunerna med tanke på budgetberedningen för 2023. Ekonomitorsdagarna, kommunikationen på den ekonomiska sändlistan, bloggarna, webbinarierna och uppdateringarna av kalkyler kommer att ännu bättre än tidigare schemaläggas till kritiska tidpunkter i kommunernas budgetberedning.

Dessutom fortsätter FCG:s och Kommunförbundets gemensamma nätverksprojekt för hållbar kommunal ekonomi att behandla lägesbilden och prognostiseringen av ekonomin också 2022.

Buffertar och beredskap för fortgående förändring

En ekonomiskt hållbar kommun tillhandhåller de lagstadgade tjänsterna kostnadseffektivt för sina nuvarande invånare och förbereder sig på ett förnuftigt sätt inför en framtid som bygger på en realistisk bild av befolkningsstrukturen och servicebehoven.

Alla tjänster behöver inte produceras i egen regi eller finnas inom den egna kommunens gränser, men de bör vara av god kvalitet och tillgängliga för kommuninvånarna. Till exempel kan den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ordnas med hjälp av nätverk.

I en kommun med hållbar ekonomi dimensioneras investeringarna och besluten om antalet serviceställen i förhållande till en realistisk framtidsbild – oberoende av om man inriktar sig på stark tillväxt eller en kontrollerad nedtrappning. I en kommun med hållbar ekonomi blir det också pengar över för att utveckla kommunen och regionen.

För den enskilda kommunen kommer ekonomins hållbarhet framöver i hög grad att vara beroende av inte bara yttre förändringsfaktorer utan också av ett lyckat samarbete med andra aktörer i regionen. Kommunens ekonomi kan inte vara hållbar utan ett aktivt samarbete med grannkommunerna och med det nya välfärdsområdet.

Coronapandemin och åren före den har visat att det inte lönar sig att trakta efter förutsägbarhet, för det kan kommunekonomins hållbarhet inte längre bygga på. I stället behöver man satsa på buffertar och förändringsberedskap. De kommuner som kommer att klara sig bäst de närmaste åren är de som inser betydelsen av samarbete, söker regionala styrkor och utvecklar sin beredskap att möta förändringar.