Fritt bildningsarbete och kontinuerlig lärande

Det kontinuerliga lärandet syftar framför allt till att utveckla sådan kompetens som främjar sysselsättningen bland vuxna i arbetsför ålder. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning finansierar utbildningstjänster både för personer i arbetslivet och för dem som står utanför arbetsmarknaden, dock inte arbetskraftsutbildning. I statsbudgeten riktas finansieringen för kontinuerligt lärande till betalning av understöd och utgifter som föranleds av försöksverksamhet och av kompetensutveckling för personer i arbetsför ålder. Därtill riktas finansieringen till betalning av understöd och utgifter som föranleds av åtgärder som försnabbar och stödjer invandrares och asylsökandes utbildningsvägar samt främjar integrationen i det finländska samhället.

Har det fria bildningsarbetet något samband med kontinuerligt lärande och sysselsättning?

Utan tvivel. Olika läroanstalter för fritt bildningsarbete har redan börjat utveckla och genomföra kontinuerligt lärande. Statsunderstöd har sökts för och beviljats såväl medborgarinstitut, folkhögskolor som sommaruniversitet. När man börjar planera verksamheten bör man därför givetvis också hålla i minnet att de smidiga och mångprofessionella experterna inom det fria bildningsarbetet är ytterst goda samarbetsparter i kommunerna och de olika regionerna. Goda erfarenheter har också fåtts av samarbete som överskrider förvaltningsgränserna och utbildningsformerna.

Kontinuerligt lärande och främjande av sysselsättningen är en övergripande uppgift där samarbete behövs. Det finns säkert överallt ett behov av denna verksamhet som främjar såväl kompetensen som sysselsättningen och tillgången till arbetskraft. Särskilt när utsikten är att åldersklasserna blir mindre och befolkningen åldras. Det behövs arbetskraft som både har kompetens och utvecklar den.

En överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna år 2024 är under beredning. Sysselsättningstjänster, integrationstjänster och kontinuerligt lärande kompletterar varandra. Läroanstalterna för fritt bildningsarbete har naturliga förutsättningar för att verka i detta sammanhang. I sysselsättningsförsöken i kommunerna deltar redan läroanstalter inom det fria bildningsarbetet i olika delar av landet.

Utbildningsutbudet inom det fria bildningsarbetet kan formas så att det möter integrations- och sysselsättningsfrämjande lokala kompetensbehov. Exempelvis erbjuder det fria bildningsarbetet utbildning, digitala färdigheter och andra grundläggande färdigheter, färdigheter som berör livskompetens, uppsökande verksamhet samt identifiering och erkännande av kunnande som riktar sig till så kallade underrepresenterade grupper och hemmavarande invandrarföräldrar. Jag ser därför att läroanstalterna för fritt bildningsarbete har en viktig roll när det gäller att främja kontinuerligt lärande, integration och sysselsättning.