Terhi Päivärinta 28.11.2022

Inför ett nytt livsskede

För åtta år sedan, hösten 2014, började jag arbeta vid Kommunförbundet som direktör för undervisnings- och kulturenheten. Dessa år, då jag fått ta del av utbildnings- och kommunpolitiken från första parkett, har varit givande och på många sätt intressanta. Mitt arbete vid Kommunförbundet föregicks av en nästan 35-årig karriär i olika kommunala tjänsteuppgifter.

Under de senaste 25 åren har jag innehaft ledningsuppgifter. Det gläder mig att jag för 12 år sedan vågade lämna min hemstad, Jakobstad, för att söka nya utmaningar i karriären, först som samkommunsdirektör för yrkesutbildningen och sedan som kommunernas intressebevakare vid Kommunförbundet.

Under dessa år har jag lärt mig mycket om intressebevakning, ledarskap, politik och förtroende. Detta arbete utförs inte ensamt, det utförs tillsammans med kolleger och framför allt i växelverkan med andra människor.

Kommunernas roll förändras betydligt i början av nästa år, när de nya välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Ansvaret för social- och hälsovården samt räddningsväsendet överförs från kommunerna till de omfattande välfärdsområdena.

"Frågor som gäller fostran, utbildning, kompetens, kultur och välfärd kommer att stå i fokus för kommunernas verksamhet. Kommunerna blir bildningskommuner."

När både arbets- och näringstjänsterna och integrationen om några år överförs på kommunerna accentueras kompetens- och välfärdsfrågorna ytterligare.

I de lagar om anordnande av utbildning som stiftades på 1990-talet ställdes som mål att öka den kommunala självstyrelsen, demokratin och kostnadsansvaret samt att slopa onödig styrning från de statliga myndigheternas håll och trygga servicen med beaktande av de lokala förhållandena. Då ansåg man att jämlikhet bland medborgarna inte uppnås genom detaljerad reglering och statlig tillsyn. Nu märks också ett annat tänkesätt.

Jag litar på kommunerna och det kommunbaserade utbildningssystemet. Kommunerna och utbildningsanordnarna behöver gemensamt överenskomna nationella mål, men mindre strikt normstyrning och dimensionering.

Kommunerna och utbildningsanordnarna behöver en stark basfinansiering och mindre bidrag. Kommunerna utvecklas åt olika håll och därför måste det finnas möjlighet att lösa saker och ting på olika sätt, och att finna de bästa lokala lösningarna. Samtidigt som vi ställer krav på staten, måste också kommunerna för sin egen del vara värda förtroende.

"För att kunna fullgöra alla de förpliktelser som ålagts kommunen måste den vara tillräckligt stark ekonomiskt sett. Kommunen ska också ha kompetens och sakkunskap bland annat när det gäller ordnande av undervisning, med andra ord såväl administrativt och juridiskt som pedagogiskt kunnande."

Ur kommuninvånarnas synvinkel ska beslutsfattandet i kommunen vara öppet och transparent. Den nuvarande befolkningsutvecklingen leder till att kommunerna i allt högre grad måste samarbeta med andra kommuner och utbildningsanordnare för att säkerställa en högklassig undervisning i hela landet. Ett gott och förtroendefullt samarbete och god arbetsfördelning mellan kommunerna och staten är en förutsättning för att det kommunbaserade utbildningssystemets framgångshistoria ska fortsätta.

Nu är det dags att gå in i ett nytt livsskede... och gå i pension. Jag vill tacka mina arbetskamrater och samarbetspartner för ett gott samarbete och önska er lycka till i ert arbete för den finländska bildningen och utbildningen.

Kort om skribenten

Skribenheten har tidigare varit som direktör för enheten undervisning och kultur vid Kommunförbundet.

På Twitter:  @TerhiPaivarinta

 

 

Kaffe med Uffe

En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.  
Läs mera: Kaffe med Uffe