Kommunerna räddade också läsåret 2021

Jag har tidigare publicerat en blogg om finansieringen av gymnasieutbildningen med utgångspunkt i statens budgetproposition för 2023, som regeringen överlämnade 19.9.2022. Även om kommunernas invånarbaserade finansieringsandel för gymnasieutbildning syns i statens budget ser man ändå inte hela finansieringen av gymnasieutbildningen där.

Det är med andra ord på sin plats att granska finansieringen av gymnasieutbildningen i sin helhet med utgångspunkt i de senaste uppgifterna. I denna text behandlar jag i korthet finansieringen av gymnasieutbildningen år 2021, eftersom förra årets kostnadsstatistik precis färdigställts. Informationen framgår av kostnadsstatistiken som uppdaterats 17.10.2022 på Utbildningsstyrelsens webbplats. Jag har i en tidigare blogg behandlat finansieringen av gymnasieutbildningen år 2020.

Statens finansieringsandel har minskat till en fjärdedel av helheten

År 2021 var nettokostnaderna för gymnasieutbildningen 818 miljoner euro. Det var en klar ökning från föregående år. Kostnadsökningen var större än ökningen i antalet studerande och kostnadsnivån, eftersom utbildningsanordnarnas skyldigheter ökade år 2021. Vi får till exempel uppgifter om vilka merkostnader den utvidgade läroplikten medfört för den kommunala gymnasieutbildningen först om ett år, hösten 2023, när kostnadsstatistiken per kommunal anordnare samlats in för år 2022.

År 2021 finansierade staten gymnasieutbildningen med 214 miljoner euro, medan kommunerna solidariskt betalade 477 miljoner euro, dvs. 86,80 euro/invånare. Summan av dessa utgör beloppet om 691 miljoner euro i finansieringssystemet för gymnasieutbildning år 2021. Denna statsandelsfinansiering som staten och kommunerna stod för tillsammans allokerades av staten till utbildningsanordnarna.

Eftersom nettokostnaderna för gymnasieutbildningen uppgick till 818 miljoner euro och statsandelsfinansieringen endast 691 miljoner euro måste utbildningsanordnarna öka sin egen finansiering. Detta berodde främst på att staten även år 2021 gjorde en direkt nedskärning på mer än en miljon euro i gymnasieutbildningen. Nedskärningarna har fortsatt år 2022 och enligt budgetpropositionen kommer de att fortsätta också år 2023.

Märkligt statligt agerande

Statens agerande är inkonsekvent och motstridigt. Först gjordes det nedskärningar i gymnasieutbildningens finansiering, det vill säga det genomsnittliga priset per enhet, som sänktes med 13,27 procent år 2021. Omvandlat till antal gymnasiestuderande enligt det genomsnittliga priset per enhet motsvarar detta en minskning på nästan 14 000 studerande. Samtidigt antog staten lagen om utvidgning av läroplikten, som trädde i kraft år 2021, och som syftar till att ge alla möjlighet till utbildning åtminstone på andra stadiet. En märklig ekvation.

Alla kommuner deltog alltså i finansieringen av gymnasieutbildningen enligt den invånarbaserade finansieringsandelen, sammanlagt med 477 miljoner euro. Dessutom kompenserade kommunerna för statens nedskärningar och finansierade frivilligt gymnasieutbildningen med ytterligare 127 miljoner euro. De godkände inte statens nedskärningar och bar därför tilläggsansvar för gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet. Vi får än en gång tacka kommunerna för deras ansvarsfullhet.

Kommunernas självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildningen ändras nu varje år då utbildningsanordnarnas skyldigheter utvidgas till följd av läropliktsreformen. Kommunernas finansieringsandel skulle år 2021 ha varit 56,81 procent enligt övergångsbestämmelserna i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. I verkligheten blev kommunernas finansieringsandel dock 74 procent, eller tre fjärdedelar av gymnasieutbildningens kostnader. Staten stod därmed för endast en fjärdedel av kostnaderna.

Statens nedskärningar har skapat två problem

Statens nedskärningar i finansieringen har lett till en märklig situation där en del kommuner faktiskt får ordna sin gymnasieutbildning helt utan statlig finansiering. En sådan situation uppstår när den invånarbaserade andel som kommunen betalat till finansieringssystemet är större än den statsandelsfinansiering som kommunen fått för anordnandet av gymnasieutbildning. År 2021 var antalet sådana kommuner 25.

Även om det är fråga om helt vanliga kommuner och städer är situationen unik i var och en av dem. Till exempel valde en del av ungdomarna i Tammerfors stadsregion (Nokia, Kangasala och Birkala) att studera i Tammerfors, och då fick Tammerfors statsandelar för dem. Nokia stad hade bidragit till finansieringssystemet med sin invånarbaserade andel, men finansieringen enligt pris per enhet som kommunen fick blev mindre än kommunandelen. På så sätt finansierade Nokia stad verksamheten i sitt eget gymnasium och betalade dessutom mer än 400 000 euro netto till det gemensamma finansieringssystemet.

Statens nedskärningar i finansieringen ledde också till ett annat jämlikhetsproblem mellan kommunerna. Eftersom finansieringen som allokeras genom finansieringssystemet inte räcker för att täcka alla kostnader, blir gymnasieutbildningsanordnarna tvungna att öka den egna finansieringen. Kommuner som tar emot många studerande från andra kommuner måste då finansiera också andra kommuners studerande med sin tilläggsfinansiering.

Statens nedskärningar i gymnasieutbildningen har lett att kommunernas finansieringsandel ökat. Finansieringssystemet fungerar inte längre på ett ändamålsenligt sätt. Nedskärningarna har också medfört jämlikhetsproblem mellan kommunerna. På grund av nedskärningarna i finansieringen kan hela systemets legitimitet ifrågasättas. Det är hög tid att staten slutar med nedskärningarna. Då kan systemet automatiskt korrigera sina största brister.