Konkurrens eller samarbete när den gemensamma ansökan startar?

Gemensam ansökan till utbildningar efter grundskolan börjar 22.2.2022. Ansökan gäller främst gymnasieutbildning och utbildning som leder till grundläggande yrkesexamen. Dessutom kan man söka till yrkesutbildning för studerande som har rätt till krävande särskilt stöd, utbildning som handleder för examensutbildning (HUX), utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA), samt till folkhögskolornas fria bildningsarbete som riktar sig till läropliktiga (ett folkhögskoleår för läropliktiga).

I förra vårens gemensamma ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning sökte 43 procent i första hand till yrkesutbildning och 57 procent till gymnasieutbildning. Bestämmelserna i läropliktslagen om de läropliktigas skyldighet att söka till utbildning hade då redan trätt i kraft.

HUX, ett nytt alternativ

Utbildning som handleder för examensutbildning (HUX) hör till vårens nyheter. HUX ersätter tre tidigare alternativ i övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och utbildning på andra stadiet: påbyggnadsundervisning (tian), utbildning som förbereder för gymnasieutbildning (LUVA) och utbildningen som handleder för yrkesutbildning (VALMA).

De närmaste åren kommer att visa hur HUX fungerar i övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och andra stadiet. Avsikten är att den ska fungera som en övergång som hjälper de unga att gå vidare till gymnasie- eller yrkesutbildning. Även om HUX-utbildningen som inleds hösten 2022 är en nyhet är den ändå inte den största förändringen. En mycket större faktor är den demografiska förändringen som smyger i bakgrunden.

Mindre årskullar i de flesta ekonomiska regionerna

Den finländska utbildningspolitikens blinda punkt är bristen på förståelse för lokala förhållanden. Utbildningen och ordnandet av den granskas på en allmän nivå på riksplanet. Då ser man inte verkligheten i utbildningen.

På riksnivå är åldersgruppen som fyller 16 år och som i de flesta fall söker till utbildning efter den grundläggande utbildningen större i år än i fjol. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos, som kom ut 30.9.2021, kommer denna grupp att fortsätta att växa fram till år 2026.

Men befolkningsutvecklingen på riksnivå är mindre intressant och delvis rentav irrelevant till exempel när det gäller anordnandet av utbildning på andra stadiet. Befolkningsutvecklingen på lokal och för gymnasieutbildningens del särskilt den ekonomiska regionens nivå är många gånger intressantare.

I år beräknas åldersgruppen som fyller 16 år vara 0,3 procent större än för tio år sedan. Verkligheten är dock betydligt mer komplex: antalet 16-åringar ökade i endast 12 av fastlandets 66 ekonomiska regioner medan det minskade i de övriga 54.

Tillväxtsiffrorna i till exempel Uleåborgs, Helsingfors, Jyväskylä och Tammerfors ekonomiska regioner överskuggar utvecklingen annanstans. I Kajanaland med omgivning och Tornedalen har antalet 16-åringar minskat med 43 procent på tio år. Detta ger en klarare bild av utmaningarna i anordnandet av utbildning.

Målet är hållbara lösningar

När årskullarna minskar i den ekonomiska regionen ökar utmaningarna för utbildningsanordnarna. Anordnare av gymnasieutbildning har svårare ett erbjuda ett mångsidigt urval kurser till ett rimligt pris för minskande årskullar.  Då ökar frestelsen att ta till kortsiktiga lösningar.

Utbildningsanordnare kan reagera med inbördes konkurrens. Men det blir ofta ett nollsummespel där alla riskerar förlora. Exempel på detta är olika ekonomiska förmåner och lockbeten som erbjuds studerande.

På senare tid finns det regionala exempel på att de ekonomiska lockbetena som en kommun erbjuder lett till dominoeffekter: grannkommunen måste erbjuda motsvarande förmåner för att inte studerandena ska byta gymnasium bara på grund av lockbetena. Slutresultatet för bådas del är en återgång till utgångsläget men med ökade kostnader och inflammerat förhållande utan någon hållbar lösning.

Kortsiktig inbördes konkurrens är inte en hållbar lösning. I ett läge med krympande årskullar är det mycket mer hållbart att söka regionala lösningar i samarbete med andra utbildningsanordnare. I gymnasieutbildningen ska man helst fokusera på att trygga utbildningens kvalitet och tillgänglighet.