Likabehandling och jämställdhet är grunden för socialt hållbara välfärdskommuner

Kommunerna har en omfattande skyldighet att främja likabehandling, jämställdhet och invånarnas välfärd. Det arbete som kommunerna utför i syfte att uppnå detta är mångsidigt och kompetent. Liksom i många andra frågor framskrider utvecklingen i olika takt och på olika vägar, men med det gemensamma målet i sikte och genom utveckling av nya metoder.

Temat likabehandling och jämställdhet lyfts fram allt starkare som en del av välfärden i allmänhet. En kommun där alla tryggt kan vara sig själva är onekligen något att eftersträva. Den internationella sloganen för socialt hållbar utveckling ”leave no-one behind” passar också som vägvisare för jämlika och socialt hållbara kommuner.

Det gäller att identifiera kontaktytorna mellan kommunerna och välfärdsområdena inom jämställdhet och likabehandling och se till att man är på väg åt samma håll.  Kontaktytan fördjupas till exempel i arbetet med att minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Befolkningens genomsnittliga välfärd och hälsa har förbättrats de senaste årtiondena men skillnaderna har ökat i jämn takt och utmaningarna har hopats i vissa befolkningsgrupper.

Kön, ålder, ursprung och funktionsförmåga påverkar, enskilt eller tillsammans, individens välfärd och hälsa, vilket medför skillnader mellan olika individer och olika befolkningsgrupper. De mentala hälsoutmaningarna är till exempel mycket mer omfattande bland regnbågsunga än bland övriga unga. Här finns fortfarande en hel del att göra. De ungas vardag byggs fortfarande i kommunerna. Utöver den service som välfärdsområdena tillhandahåller behövs kommunernas mångsidiga arbete till exempel inom idrott och kultur, vilket stöder välfärden och förebygger utmaningar inom olika befolkningsgrupper.

Jämställdhet och likabehandling är en angelägenhet för alla sektorer

I de 17 målen i programmet för hållbar utveckling förknippas jämlikhet och motarbetande av diskriminering ofta med social hållbarhet. Enligt 1 § i kommunallagen ska kommunen främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

Jämställdhet och likabehandling kan inom ramen för hållbar utveckling ses som en övergripande riktlinje för alla mål och sektorer. Man kan stärka kommunens livskraft och ekonomiska hållbarhet till exempel genom sysselsättning av invandrare och funktionsvarierade personer på ett sätt som främjar jämlikhet och likabehandling.

Ett socialt hållbart servicesystem stöder också hållbarheten i ekonomin. Bildandet av kontaktytor bidrar också till hållbarheten genom ökad välfärd och hälsa för både individer och hela samhället. Oberoende av infallsvinkel i förändringen är det klart att alla kommer att ha nytta av förbättringarna.

Genom lokalt samarbete kan vi bidra till byggandet av socialt hållbara samhällen där invånarna har likvärdiga möjligheter att delta och påverka i egna och gemensamma frågor. Till exempel i Vasa har stadsmiljösektorn med långtgående samarbete engagerat alla sektorerna för att bland annat stärka deltagandet, tillgängligheten, sammanhållningen och tryggheten tillsammans med invånarna i Korsnäståget, med särskild hänsyn till barn och unga samt arbetslösa och äldre. Den byggda miljön i Korsnäståget utvecklas som bäst med stöd från Miljöministeriets förortsprogram 2020–2022. Genom de nya strukturerna får samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena allt bättre möjligheter att minska och undanröja diskriminering.

Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet i kommunerna har visat sig ha effekt när den inom sektorerna integreras i verksamheten och servicen. Också på regional nivå har aktivt utvecklingsarbetet gjorts inom jämställdhet och likabehandling för att stödja kommunerna. Till exempel i Österbotten arbetar ett nätverk som samordnas av landskapsförbundet uttryckligen med dessa frågor. De flesta kommunerna i nätverket har undertecknat den europeiska deklarationen för jämställdhet.

Österbottens välfärdsområde strävar enligt sina värderingar efter en service som är kundorienterad, jämställd och tillgänglig. En faktisk jämställdhet och likabehandling har integrerats i målen så att offentliga tjänster ordnas med särskild hänsyn till utsatta grupper eller sådana som riskerar diskriminering. Utgångspunkten för reformen är viktig för alla som bor i området och särskilt för dem som behöver flera former av service i sin vardag, såsom funktionsvarierade eller äldre personer samt olika minoriteter.

Ett jämlikt samhälle där alla behandlas lika är frukten av ett långsiktigt nationellt och lokalt samarbete där alla parter har tillräckliga resurser att genomföra sin uppgift. Pridemånaden som började i juni lyfter fram temat likabehandling. Kommunförbundet är i år en av Prides samarbetspartner och vi vill lyfta fram kommunernas betydelse i likabehandlingsarbetet.

Text:

• Maria Salenius, specialsakkunnig, chef för utvecklingsgrupp, Kommunförbundet, enheten för välfärd och bildning
  • Maria Salenius är specialsakkunnig inom jämställdhet och likabehandling vid Kommunförbundet och svarar för förbundets strategiska tema Socialt hållbara kommuner.
• Marjo Hannu-Jama, utvecklingsplanerare, FUI-enheten, Österbottens välfärdsområde
  • Marjo Hannu-Jama arbetar vid Österbottens välfärdsområde och hon har en lång erfarenhet inom jämställdhet och likabehandling som sakkunnig vid Vasa stad.