Nytt läsår i allt mer polariserad gymnasiesektor

Läsåret 2022‒2023 har börjat i gymnasierna. Antalet nya gymnasiestuderande klarnar under de närmaste veckorna. Preliminärt verkar antalet ligga på samma nivå som föregående höst, det vill säga cirka 32 000 nya gymnasiestuderande.

Drygt en tredjedel av de nya studerandena börjar vid läroanstalter i Nyland. Av de nya studerandena är 58 procent kvinnor och 42 procent män, könsfördelningen mellan gymnasiestuderandena förblir alltså oförändrad. Av de nya studerandena talar 87 procent finska, 6 procent svenska och 7 procent något annat språk som modersmål.

Antalet gymnasier har minskat med hundra

Antalet gymnasier och andra läroanstalter som ger gymnasieutbildning har minskat med 21 procent under 2000-talets två första decennier. Medan läroanstalterna år 2000 ännu var 483 till antalet, är de för närvarande drygt hundra färre. I praktiken har förändringen huvudsakligen skett genom sammanslagningar av läroanstalter.

Regionalt har antalet gymnasier procentuellt sett minskat mest i Kymmenedalen, där antalet läroanstalter har halverats mellan 2000 och 2021, dvs. minskat från 16 gymnasier till 8 gymnasier. Även i Kajanaland, Mellersta Finland, Päijänne-Tavastland och Satakunta har antalet läroanstalter med gymnasieutbildning minskat med över 30 procent.

Förändringen i läroanstalternas genomsnittliga storlek kan beskrivas på två olika sätt. Det aritmetiska medelvärdet av antalet studerande vid de olika läroanstalterna har hållit sig förvånansvärt jämnt under hela 2000-talet. Det aritmetiska medelvärdet fås genom att antalet studerande inom gymnasieutbildningen divideras med antalet läroanstalter. Ur detta perspektiv var medelstorleken för ett gymnasium 269 studerande år 2000 och 280 studerande år 2020. Antalet läroanstalter har alltså minskat i förhållandevis samma takt som antalet studerande.

Små och medelstora gymnasier har blivit mindre

Det aritmetiska medelvärdet är dock för närvarande inte det bästa sättet att beskriva förändringen i storleken på läroanstalter med gymnasieutbildning. Det är bättre att granska förändringen med hjälp av medianen för storleken på läroanstalterna, varvid man ser förändringen tydligare. Medan storleken på den mittersta läroanstalten i storleksordningen år 2000 var 228 studerande, var motsvarande siffra 186 år 2020. De medelstora gymnasierna har alltså klart minskat i antal.

Medianstorleken på gymnasierna har minskat, men också de små gymnasierna har blivit mindre. År 2000 hade en fjärdedel av gymnasierna högst 135 studerande.  Motsvarande antal år 2020 var 81 studerande. Den övre gränsen för kvartilen med de minsta gymnasierna har alltså sjunkit med 40 procent på 20 år! Antalet gymnasier med färre än hundra studerande har nästan fördubblats under samma tid, från 63 gymnasier till 118 gymnasier.

De stora gymnasierna har vuxit

Som en motvikt till att de små och medelstora gymnasierna har minskat i storlek, har de stora gymnasierna vuxit. År 2000 hade en fjärdedel av gymnasierna minst 351 studerande. Motsvarande antal 20 år senare var 429 studerande. Antalet gymnasier med över 600 studerande har nästan fördubblats och gått från 26 till 47 gymnasier. Medan det år 2000 bara fanns fem gymnasier med över 800 studerande, fanns det redan 16 sådana år 2020.

Gymnasierna, eller närmare bestämt läroanstalterna med gymnasieutbildning, har polariserats och håller på att polariseras kraftigt i fråga om antalet studerande. Vid beskrivningen av förändringen ovan användes utvecklingen åren 2000‒2020. Utvecklingen har dock fortsatt ytterligare. Exempel på detta är Porin lukio med över tusen studerande, som bildades 2021 genom sammanslagning av två gymnasier, och likaså Lahden lukio Gaudia som bildades genom en sammanslagning nu i höst, också med över tusen studerande.

Gymnasieutbildningens läsår 2022‒2023 har börjat i en situation där läroanstaltsstrukturen är mycket annorlunda än den var ännu för ett tjugotal år sedan. Det kommer att ske förändringar i strukturen även under de kommande åren. Det är viktigt att kommunerna och andra utbildningsanordnare är aktiva och vid behov fattar ändamålsenliga beslut. Likaså är det av största vikt att bestämmelserna om gymnasieutbildningen möjliggör olika lösningar och verksamhetsmodeller som lämpar sig för lokala och regionala förhållanden.