Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024: Hur få alla kommuner på samma startlinje?

Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 rullar vidare. Regeringens proposition behandlas inom kort i riksdagen och de lokala debatterna är livliga. Regionerna och kommunerna är olika, men utmaningarna är gemensamma.

I september kartlade jag genom en enkät erfarenheterna från den gångna sommaren av den nya nordiska modellen för arbetskraftstjänster. Försöksverksamheten inleddes 2.5.2022 enligt den nya modellen. Samtidigt frågade jag vilka förväntningar både de kommuner som deltagit och de som inte deltagit i det sysselsättningspolitiska kommunförsöket har på förberedelserna inför den kommande reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. De största utmaningarna är för närvarande olika problem med informationsflödet. Det är i sig positivt att det finns mycket information, men hur kanaliseras den tydligt till ett ställe? Väsentlig information måste nå varje kommun, varje expert på sysselsättning, varje kommundirektör och varje beslutsfattare.

Variation inom kommunsektorn

På Kommunförbundet stöder vi kommunsektorn i ambitionen att alla kommuner ska befinna sig på samma startlinje 1.1.2025, då en ny era med fokus på livskraft inleds i kommunerna.

De kommuner som deltar i det sysselsättningspolitiska kommunförsöket har redan haft möjlighet att skapa nytt inför framtiden och stärka kommunernas roll som tillhandahållare av sysselsättningstjänster. Genom de nya metoderna har man bättre än tidigare kunnat identifiera kundernas individuella servicebehov, hindren för sysselsättning och behoven av kompetensutveckling.

En del av de kommuner som besvarade enkäten och som inte deltagit i försöket oroar sig för att de blivit på efterkälken och till och med hamnat helt vid sidan om. Deltagandet i det sysselsättningspolitiska kommunförsöket kan om man så vill ses antingen som en fördröjande faktor eller som en fördel. De kommuner som inte är försökskommuner är inte bundna till lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen, vilket på sätt och vis ger friare händer att skapa exempelvis ett eget kommunalt ekosystem.

I själva verket är mångfalden stor också bland de kommuner som deltar i det sysselsättningspolitiska kommunförsöket. I en del kommuner har de nya modellerna och tillvägagångssätten redan tydligt burit frukt, i andra kommuner har man provat på lite av varje. Det finns också kommuner som inte själva har deltagit i försöksverksamheten men som har dragit nytta av lärdomar från kommunförsöken.

Den breda mångfalden medför utmaningar för kommunikationen. Från och med nu informerar Kommunförbundet varje kommun om de komplexa turerna kring sysselsättningen och om reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.

Tillsammans lyckas vi

Siktet är inställt på framtiden, för främjandet av livskraft och sysselsättning har en viktig roll i framtidens kommuner efter social- och hälsovårdsreformen. Reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 handlar alltså om något mycket större än att enbart sköta sysselsättningen, nämligen att trygga och öka livskraften. Varje kommun måste också göra allt mer egna satsningar för att främja livskraften.

I denna process stöder vi varje kommun på vägen mot uppgiften som utvecklare av livskraften. Arbetet och stödet intensifieras i synnerhet när lagpaketet har klubbats igenom i riksdagen. Avsikten är att lagarna ska stadfästas i mars 2023. Även om det ännu är en tid till dess, kan den regionala debatten redan äga rum, vilket faktiskt också är önskvärt. Som stöd för debatten producerar Kommunförbundet stödmaterial, ordnar evenemang, samlar god praxis och kommunicerar aktivt.

Denna reform genomförs tillsammans.

Läs mera:

• Enkät bekräftade farhågorna kring den nordiska modellen för arbetskraftstjänster