Tiden att påverka den svenska servicen i välfärdsområdena är nu

Grattis till alla nya förtroendevalda i välfärdsområdena! Nu byggs en ny organisation upp med nya styrdokument och ni som är förtroendevalda har alla tiders chans att påverka innehållet. 

Lagstadgade dokument som förvaltningsstadga, strategi och servicestrategi kan kännas tunga att förstå som ny förtroendevald, men dessa viktiga dokument lägger grunden för hela verksamheten i det nya välfärdsområdet. Därför kan jag inte nog understryka vikten av att trygga svenskans roll i dokumenten redan från början.

Det är välfärdsområdesfullmäktige som godkänner innehållet i dokumenten. Andra frivilliga dokument som välfärdsområdesfullmäktige kan kräva svenska i är upphandlingsstrategin, delaktighetsprogrammet, kommunikationsanvisningarna, servicelöftet och språkprogrammet.

Enligt språklagen ska ett tvåspråkigt välfärdsområde betjäna allmänheten på finska och svenska. Därför är det viktigt att skrivningar om hur detta ska uppnås finns med i förvaltningsstadgan och övriga dokument. Vi hjälper gärna till att få fungerande strukturer från början.

Därför har Kommunförbundet och Folktinget en bred arbetsgrupp som arbetar med frågor om vård på svenska. Vi har bland annat utarbetat ett stödmaterial för beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena som är bra att bekanta sig med.

Kommunförbundets mall för välfärdsområdets förvaltningsstadga samt stödmaterialet innehåller flera rekommendationer om de lagstadgade dokumenten.

Nationalspråksnämndens roll är viktig

Nationalspråksnämnden i välfärdsområdet kommer att ha en viktig roll i språkfrågor. Den bör ha faktiska möjligheter att påverka beslutsfattandet. Nämndens lagstadgade uppgifter är omfattande och förutsätter att det finns tillräckligt många anställda inom organisationen för att bereda ärendena. Också ett samarbete mellan nationalspråksnämnderna i de olika områdena skulle vara nyttigt. 

Det behöver också finnas tjänsteinnehavare som har ett uttryckligt ansvar för den svenska servicen inom de olika funktionerna i välfärdsområdet. I tvåspråkiga välfärdsområden behövs en direktörtjänst med ansvar för den svenskspråkiga servicen. Direktören bör ingå i välfärdsområdets ledningsgrupp och fungera som föredragande i nationalspråksnämnden.

Välfärdsområdesfullmäktige ska därtill överväga i vilken omfattning man behöver följa upp den svenskspråkiga servicen och rapportera om den. Frågor som är bra att fundera på är till exempel hur vars och ens rätt att använda sitt eget språk hos myndigheterna tryggas och hur möjligheterna att få service på sitt modersmål garanteras. 

Den 29 mars ordnas ett webbinarium om hur den svenskspråkiga servicen ska organiseras i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Välkommen med för att diskutera mera! 

Lycka till med det viktiga arbetet att bygga upp de svenskspråkiga strukturerna i de nya tvåspråkiga välfärdsområdena!