Utbildningssamkommuner som anordnare av gymnasieutbildning

Enligt gymnasielagen kan tillstånd att ordna gymnasieutbildning beviljas en kommun, samkommun, registrerad sammanslutning eller stiftelse. Gymnasieutbildning kan också ordnas vid en statlig läroanstalt. Det är alltså en mycket brokig skara som ordnar gymnasieutbildningen.

Privata anordnare av gymnasieutbildning kan vara föreningar, aktiebolag eller stiftelser. Sju universitet ordnar gymnasieutbildning vid åtta övningsskolor. Staten är utbildningsanordnare vid ett par läroanstalter.

Kommunala utbildningsanordnare står för gymnasieutbildningen för 88 procent av alla gymnasiestuderande. Vanligen ordnar kommunerna gymnasieutbildningen genom att själva vara utbildningsanordnare. Kommunerna kan också ordna gymnasieutbildning i samarbete med andra kommuner antingen enligt modellen med en ansvarig kommun eller samkommunsmodellen.

I tillståndet att ordna gymnasieutbildning anges de kommuner inom vilkas område utbildningen ordnas. Ett tillstånd gäller i allmänhet endast en kommuns område. Det finns dock undantag, eftersom Alajärvi stad ordnar gymnasieutbildning både i Alajärvi och i Vindala kommun. Alajärvi stad är alltså huvudman för gymnasierna i både Alajärvi och Vindala. Utbildningsanordnaren beslutar givetvis om läroanstaltsnätet.

Gymnasieutbildning i sex samkommuner

Kommunerna kan även ordna gymnasieutbildning enligt samkommunsmodellen. Då bildar olika kommuner tillsammans en samkommun som fungerar som utbildningsanordnare på ägarkommunernas vägnar. En samkommun är en i förhållande till medlemskommunerna fristående offentligrättslig juridisk person som för medlemskommunernas räkning sköter de uppgifter som har fastställts i samkommunens grundavtal.

För närvarande ordnar sex utbildningssamkommuner gymnasieutbildning. Varje situation är unik när det gäller hur gymnasieutbildningen ordnas. Sydvästra Finlands utbildningssamkommun (Lounais-Suomen koulutuskuntayhtymä) ordnar yrkesutbildning på tre verksamhetsställen inom tre kommuner. Gymnasieutbildning ordnar den dock endast i Loimaa.

Även Savolax utbildningssamkommun SAKKY ordnar gymnasieutbildning på endast en ort, trots att den har campus för yrkesutbildning på fyra orter i Norra Savolax. SAKKY är huvudman för gymnasiet i Varkaus, men på de tre andra campusorterna ordnar kommunerna gymnasieutbildningen.

Jyväskylä utbildningssamkommun Gradias verksamhetsställen för yrkesutbildning finns i fyra kommuner, men gymnasieutbildning ordnar Gradia endast i Jyväskylä. Utbildningen ordnas vid tre olika gymnasier: Jyväskylän Lyseon lukio, Schildtin lukio och Jyväskylän aikuislukio.

Totalt tretton gymnasier sköts av samkommuner

Utbildningssamkommunen Tavastia är verksam i Egentliga Tavastland. Av dess fyra gymnasier ligger tre i Tavastehus och ett i grannkommunen Hattula. Tavastia är därmed anordnare av gymnasieutbildning inom två kommuner.

Utbildningssamkommunen SASKY verkar, i likhet med andra samkommuner, inom yrkesutbildningen i flera olika kommuner i Birkaland och Satakunta. Den är huvudman för gymnasierna i Ikalis och Ruovesi samt vuxengymnasiet i Birkaland. Den ordnar alltså, liksom Tavastia, gymnasieutbildning inom fler än en kommun.

Esboregionens utbildningssamkommun Omnia är den sjätte utbildningssamkommunen som ordnar gymnasieutbildning. Omnia ordnar gymnasieutbildning för vuxna vid vuxengymnasiet i Esbo. Gymnasieutbildningen för unga sköts av medlemskommunerna Esbo, Grankulla och Kyrkslätt själva.

Kommunerna ansvarar fortsättningsvis för finansieringen

En samkommun är en form av samarbete mellan kommuner och samtidigt ett sätt att ordna gymnasieutbildning. I alla utbildningssamkommuner som ordnar gymnasieutbildning finns för närvarande även yrkesutbildning och i vissa även annan utbildning, såsom fritt bildningsarbete.

Eftersom samkommunen är en egen juridisk person får den i egenskap av utbildningsanordnare själv direkt statsandelsfinansiering för gymnasieutbildning. Kommunerna kan dock inte undgå sitt finansieringsansvar för gymnasieutbildningen genom att avstå från att ordna gymnasieutbildning. Kommunerna deltar ju i finansieringen av gymnasieutbildningen via den invånarbaserade finansieringsandelen. Dessutom beviljar kommunerna ofta utbildningssamkommunerna kompletterande tilläggsfinansiering.