Varför litar staten inte på kommunerna?

Kommunerna upplever att staten inte litar på dem. Detta framgår av gruppintervjuer med och enkäter till kommundirektörerna. Det finns skäl att bekymra sig över detta, eftersom ömsesidigt förtroende och upplevelsen av att ens motpart har förtroende för en är grundläggande förutsättningar för samarbete. I relationen mellan stat och kommun är förtroendet en grundförutsättning för att tjänsterna till invånarna ska kunna tillhandahållas på bästa möjliga sätt. 

Kommunernas upplevelse av bristande förtroende har stärkts under de senaste åren. Det sägs att förtroendet rubbas i svåra tider. Sålunda väcks frågor om hur förtroendet i relationen mellan stat och kommun har setts under olika perioder, hur kriserna under de senaste åren har påverkat förtroendet samt vilka andra bakomliggande orsaker som har att göra med kommunpolitiken, utmaningarna i omvärlden eller verksamhetskulturerna det finns.  

Vi har intervjuat kommundirektörer som kommer från kommuner av olika storlek, från olika håll i landet och som befinner sig i olika skeden av karriärutvecklingen. Alla kommundirektörer som intervjuats har upplevt bristande förtroende hos såväl ministeriernas tjänstemän, ministrar, riksdagsledamöter som andra statliga aktörer.

Kommundirektörerna nämner bland annat följande problem:

• Brist på diskussion om gemensamma mål och riktning för framtiden.
• Bristande förståelse för kommunernas verksamhet och olikheter.
• Brist på respekt för den kommunala självstyrelsen och kommunala demokratin.
• Alltför brådskande lagberedningsprocesser och skenbart hörande av kommunerna.
• Alltför detaljerad lagstiftning och ledning med mått och dimensioneringar.
• En ständig brist på interaktion om gemensamma angelägenheter.

Vid intervjuerna lyftes betydelsen av mänskliga relationer fram. Hur saker och ting framskrider beror starkt på om man finner rätt motparter och människor. Då statliga aktörer visar intresse för kommunernas vardag främjas också en genuin växelverkan. 

I flera av kommundirektörernas inlägg lyftes inkonsekvensen i interaktionen fram. Med en aktör kan interaktionen bestå av diktatpolitik, medan det finns en genuin växelverkan med en annan aktör. 

Enligt Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 2023 ska kommunpolitiken bygga på förtroende mellan kommunerna och centralförvaltningen och en öppen dialog som beaktar nationalspråken. Förtroendet kan återställas genom att man utarbetar en gemensam vision av kommunerna, den kommunala självstyrelsen samt relationen mellan stat och kommun som sträcker sig över regeringsperioderna. Dessutom behöver interaktionen och samarbetsformerna mellan kommunerna och staten utvecklas.

Genom gruppintervjuer med kommundirektörerna och en enkät utreder Kommunförbundet under perioden oktober-december 2022 de grundläggande orsakerna till det bristande förtroende som kommunerna upplevt. Syftet med utredningen är att få förståelse för vad misstroendet beror på och hurdana förväntningar och förhoppningar kommunerna har gentemot staten. I utredningen sammanställs också utvecklingsbehov i syfte att finna svar på hur bristen på förtroende kan avhjälpas. Lösningar föreslås såväl för staten och kommunerna som för Kommunförbundet.

När utredningen blivit klar behövs en gemensam lösningsinriktad diskussion mellan kommunerna och staten.

Sini Sallinen
utvecklingschef