Ändringar i fastighetsbeskattningen

Kommunernas första år utan organiseringsansvar för social- och hälsovården och räddningsväsendet går mot sitt slut. I samband med uppgiftsöverföringen genomfördes en finansieringsreform som innebar en stor nedskärning i skatteinkomsterna. Den största nedskärningen riktades mot kommunalskatten, men också kommunernas samfundsskatteandel skars ner.

Nedskärningarna i kommunernas inkomster till följd av vårdreformen gällde dock inte fastighetsskatten. Den fick därmed betydligt större betydelse som inkomstkälla för kommunerna i början av 2023.

I regeringsprogrammet, som blev klart i juni 2023, riktades blickarna mot kommunernas fastighetsbeskattning. Petteri Orpos regeringsprogram fick många skrivningar om fastighetsskatten. De viktigaste är höjningen av den undre gränsen för fastighetsskatten på mark och utfästelsen att slutföra reformen av värderingen av fastigheter vid fastighetsbeskattningen.

Ändrad markbeskattning den hittills viktigaste skatteåtgärden för kommunekonomin

Reformerna började verkställas omedelbart. Lösningar som stärker de offentliga finanserna väntades genast i början av regeringsperioden. Regeringen Orpo bestämde att skärpt beskattning skulle införas där de externa negativa konsekvenserna skulle bli minst, nämligen i fastighetsskatten på mark.

Lösningen blev att avskilja marken från byggnader som omfattas av den allmänna fastighetsskattesatsen och höja den undre gränsen för den nya fastighetsskatten på mark med 0,37 procentenheter. Reformen kommer att ge extra inkomster på omkring 100 miljoner euro, varav lejonparten går till huvudstadsregionen och de stora städerna. Det här är regeringsprogrammets hittills viktigaste skatteåtgärd som påverkar kommunekonomin.

Värderingsreformen i fastighetsbeskattningen fortskrider år 2024

Ett utkast till skattelagsproposition ska skickas på remiss på våren, och i maj är det meningen att regeringen ska överlämna propositionen till riksdagen. Det nya systemet för värdering av fastigheter kommer eventuellt att tillämpas i fastighetsbeskattningen år 2026. Värderingsreformen har drivits på i mer än ett decennium, och trots projektets omfattning komprimeras det till att trygga beskattningsvärden som baserar sig på verkliga värden. Reformen ska göra systemet mer transparent och skapa större rättvisa mellan skattetagarna, dvs. kommunerna, och skattebetalarna, dvs. medborgarna och företagen.

Liksom i den förra omgången bereds reformen av värderingsgrunderna i fastighetsbeskattningen med siktet på en intäktsneutral skattenivå. I vilket fall som helst kommer skattebelastningen att omfördelas: för vissa skärps fastighetsbeskattningen, för andra lindras den. Ur rättviseperspektiv är det viktigt att bedöma om reformen är skälig också med tanke på de skattebetalare som skulle få lindrigare skatt. Den här gruppen har inte nämnvärt lyfts fram i den offentliga debatten.

Klarhet i skattepåföljderna vid överlåtelse av social- och hälsovårdslokaler

Apropå fastighetsbeskattningen håller riksdagen som bäst på att behandla också en tredje skattelagsproposition som är viktig för kommunerna. Det är fråga om en reform som gäller överlåtelsebeskattningen. Om förslaget går igenom skulle de lokaler inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som kommunerna hyr ut kunna bolagiseras utan överlåtelseskatt till slutet av 2030.

Bolagiseringsbehovet har att göra med kommunernas roll i ett konkurrensläge på marknaden, då en kommun eller frivillig samkommun hyr ut lokaler till utomstående. Efterfrågan på lokalerna ser dock ut att bli dålig, vilket minskar skattelättnadens betydelse.