Bättre klimat- och miljöpolitik i EU genom förhandspåverkan

Denna vår står Finland inför två val. Året börjar naturligtvis med presidentvalet, vars kampanjer vi lär få följa ända fram till mitten av februari. Efter en kort andningspaus är det i början av sommaren dags för Europaparlamentsval, vars resultat kommer att fastställa EU:s inriktning för de kommande fem åren. Samtidigt skapas också ramarna för hurdan EU-lagstiftning kommunerna verkställer i fortsättningen.

I Bryssel har diskussionen redan under en längre tid fokuserat på valet. De politiska gruppernas valprogram, kandidatuppställningen och de politiska maktförhållandena i det kommande parlamentet väcker intresse. På ett allmänt plan tror man att parlamentets fokus kommer att röra sig åt höger. I samband med Europaparlamentsvalet väljs också en ny ordförande för kommissionen samt nya kommissionärer som ansvarar för generaldirektoraten. Eftersom kommissionen utarbetar förslag till EU-lagstiftning är det ingalunda betydelselöst vem som blir vald. 

För lobbare innebär valet en brytningstid, och en tid då man fokuserar på framtiden. Även om vi inte har några valresultat ännu, är förberedelserna för nästa period redan i full fart enligt den nuvarande lagstiftningens riktlinjer. Nu när antalet nya lagförslag på arbetsborden minskar är det hög tid att fundera på och informera om vad vi vill ha från den nya kommissionen och vilken EU-lagstiftning som ger bäst stöd till kommunerna, så att de kan fullgöra sina uppgifter. Det är med andra ord dags att fokusera på förhandspåverkan.

EU ger ramen för kommunernas gröna omställning

Kommissionen som leds av Ursula von der Leyen och som snart ska börja sitt sista år har genom sitt program för grön utveckling gjort EU till en föregångare inom klimat- och miljöpolitik. En betydande del av de lagar som nu stiftas kommer också att direkt påverka kommunernas verksamhet. Den målmedvetna riktningen mot minskade utsläpp och en mer välmående natur har fört den gröna omställningen framåt och skapat förtroende för att de nödvändiga investeringarna ska förverkligas. Detta stöder också kommunernas klimat- och miljöarbete. 

Å andra sidan har lagstiftningsförslagen också visat sig vara mycket detaljerade, eftersom det allt oftare antas förordningar som träder i kraft som sådana, i stället för direktiv som lämnar utrymme för flexibilitet i den nationella lagstiftningen. Utmaningen med den här typen av lagstiftning är att den träder i kraft som sådan i alla medlemsstater. Detta gör det svårt att beakta lokala förhållanden och sätter press på att innehållet i lagen ska vara bra och ändamålsenligt även ur kommunernas synpunkt. Ramarna måste vara sådana att markanvändningsplanering, avfallshantering och vattenförsörjning, underhåll av fastigheter och en smidig vardag för kommuninvånarna kan ordnas på ett hållbart sätt.

Kommunerna är utmärkta erfarenhetsexperter

Kommunerna och städerna har länge arbetat förtjänstfullt med klimat- och miljöfrågor, och samlat på sig erfarenhet om både bra och dålig praxis. Det är därför viktigt att kommunerna är nära involverade i påverkansarbetet i EU och kan dela med sig av sina erfarenheter. 

Kommunförbundet har under hösten fört samman de miljöexperter i kommunerna och städerna som är med och förhandspåverkar inom den gröna omställningen. Gruppen tar fram goda exempel på hur man kan kommunicera om framgångsrika lösningar och hurdana verksamhetsmiljöer som möjliggör det. Med hjälp av exempel öppnar man diskussionen i olika EU-institutioner om i hurdana verksamhetsmiljöer lagstiftningen genomförs, och hur viktigt det är att utnyttja lokala styrkor när det gäller att få effektiva resultat. 

Utöver dessa exempel ger gruppen också möjlighet till en strategisk diskussion om vad den gröna omställningen innebär för kommunerna på lång sikt. De gällande lagarna som redan har en betydande inverkan på samhällsutvecklingen och miljövården siktar på att minska utsläppen med 55 procent före år 2030. I början av vintern väntar vi på kommissionens meddelande om delmålet för klimatarbetet fram till 2040. Uppskattningen är att utsläppsminskningarna då bör ligga på ungefär 90 procent. 

För kommunerna är den exakta procentsatsen dock mindre viktigt, och det väsentliga är att fundera på metoderna för att kunna nå utsläppsmålet. Avskaffandet av fossila bränslen, elektrifieringen av energisektorn och energieffektiviteten har stått i centrum för den nya lagstiftningen. Nya incitament har utarbetats för att skapa beredskap för både natur- och teknikbaserat koldioxidupptag. Det har konstaterat att utsläppshandeln fungerar, och detta utvidgas till att även omfatta vägtrafik och boende. Även den cirkulära ekonomins roll förväntas växa, och man ska inte heller glömma den biologiska mångfalden eller anpassningen till klimatförändringen. Vi måste vara uppmärksamma, så att lagstiftningspaletten även anpassas till Finland och våra olika kommuners behov.

Före och efter valet

Före valet handlar förhandspåverkan om att lyfta fram de egna budskapen inom olika EU-institutioner, sondera riktlinjer och bygga en dialog. Efter valet är det i sin tur viktigt att samarbetet med de nyvalda ledamöterna i parlamentet fungerar – de har den konkreta makten att påverka lagstiftningens slutliga utformning. Budskapen måste naturligtvis också nå källan till lagstiftningen, det vill säga den nya kommissionen. Ju mer konkreta och skalbara lösningar vi har för klimat- och miljölagstiftningen, desto bättre. Man bör förstås också komma ihåg att det grundläggande budskapet om de finländska kommunernas uppgiftsfält och deras viktiga roll som verkställare av den gröna omställningen aldrig kan upprepas för ofta.  Det är viktigt för oss att de lagstiftande myndigheterna och beslutsfattarna har en klar uppfattning om i vilka förhållanden lagstiftningen verkställs. Det betyder att de lokala särdragen är inkluderade i de åtgärder och mål som föreslås.

Vill du få aktuell information om EU- och internationella frågor? Håll dig uppdaterad genom att beställa Kommunförbundets nyhetsbrev Internationella frågor och EU.