Betänkandet om bygglagen banar väg för planstridigt boende

Miljöutskottets betänkande om bygglagen blev klart 17.2.2023. Regeringens proposition med förslag till lag överlämnades redan 15.9.2022. Den långa utskottsberedningen visar att lagförslaget var bristfälligt. Ett stort antal ändringar har också gjorts i lagförslaget.

Miljöutskottet ändrade bestämmelsen om undantagslov i lagförslaget. Syftet är att i detaljplaneområden underlätta ändringar av användningsändamålet för boende.

I praktiken ingriper man nu i kommunens prövningsrätt när det gäller planstridig placering av boende. Kommunerna ska enligt förslaget kunna bestämma villkoren för undantagslov. Däremot kan de inte utifrån rättslig prövning avslå en ansökan om undantagslov som gäller ändring av användningsändamålet på grund av olägenhet för planläggningen eller byggandets omfattning.

Till exempel ska kontors- och butikslokaler i Helsingfors centrum kunna ändras och tas i bruk för boende genom undantagslov. Utöver centrumområden skulle en ändring av användningsändamålet vara möjlig var som helst, såsom på olika arbetsplatsområden samt industri- och lagerområden, förutsatt att byggbestämmelserna och övriga tillståndsvillkor som gäller bostadsbyggnader uppfylls.

Ändringen undergräver den uppgift som planläggningen har, dvs. att samordna olika funktioner inom detaljplaneområden. Med tanke på kommunerna borde bestämmelsen ha formulerats på annat sätt. Om det finns ett behov av att smidigare än för närvarande behandla ändringar av användningsändamålet för boende med undantagslov, borde det i bestämmelsen åtminstone finnas ett krav på att området är lämpligt för boende.

Bestämmelsen om förutsättningarna för rivningslov är fortfarande ytterst otydlig i betänkandet och orsakar huvudbry. Ska kommunen bevilja rivningslov för en byggnad som är belägen i ett område på tillbakagång och som är skyddad i planen, även om byggnaden skulle vara användbar? 

 Som ekonomiutskottet konstaterar i sitt utlåtande är det osäkert om byggandet blir smidigare i och med bygglagen. I betänkandet om bygglagen föreslås det fortfarande att gränsen för bygglov ska vara 30 kvadratmeter. Det betyder att kommunernas register framöver inte skulle innehålla uppgifter om kontors-, inkvarterings- och bastubyggnader under 30 kvadratmeter. Några uppgifter om dessa byggnader skulle sannolikt inte heller finnas i fastighetsbeskattningen.

Man har ignorerat den utmaning som ändringen av gränsen för bygglov skulle innebära för kommunerna, medan byggarens intresse har fått mer tyngd. Inom byggnadstillsynen går mycket arbetstid till styrning och rådgivning som gäller brandsäkerhet och avloppsvattenhantering. Kommer byggnaderna att ”uppfylla bestämmelserna” när tillståndsprövning inte längre behövs? 

En eftersträvad ändring var att omprövningsförfarandet bibehålls i lagstiftningen, under förutsättning att tidsfristen för omprövningsbegäran är 14 dygn som i den nuvarande markanvändnings- och bygglagen. Men i förslaget som nu har ändrats i betänkandet ska förvaltningslagens tidsfrister iakttas, dvs. begäran om omprövning ska göras inom 30 dagar. Det här kommer att fördröja byggstarten för projekt. I stället för att förfarandena blir smidigare, drar processen ut på tiden. 

Positivt är att lagens ikraftträdande flyttas fram med ett år. Det är tänkt att lagen ska träda i kraft 1.1.2025. För kommunerna är det också positivt att det servicelöfte som föreslogs i utskottsskedet inte kom med i lagförslaget.