Budgetförslaget ökar kostnaderna för dem som reser kollektivt och det har konsekvenser

Kollektivtrafiken har en central roll för tillgängligheten, sysselsättningen, klimatmålen och den sociala hållbarheten. Fungerande tjänster och resekedjor, förmånliga biljettpriser samt trivsamma och helst utsläppsfria transportmedel är faktorer som gör kollektivtrafiken lockande.

Stadsregionernas kollektivtrafik håller på och återhämtar sig från kostnadsbördan som uppstod under coronakrisen. Samtidigt har kostnadsnivån stigit kraftigt och kostnadsindexet för upphandlingar har stigit med 15 procent (2019–2022). Resenärernas biljettpriser har höjts eller kommer att höjas.

Budgetförslaget sätter ytterligare tryck på att höja priserna i stadsregionerna

Regeringsprogrammets skrivning om att slopa det klimatbaserade statsunderstödet för kollektivtrafiken (-13,3 miljoner euro/år) drabbar nu de stora och medelstora stadsregionerna och biljettpriserna hårt. Det finns också planer på att höja momssatsen från 10 till 14 procent från 2025. Det ökar trycket att höja biljettpriserna med 4 procent.

En momshöjning skulle också försämra kassaflödet för taxiföretag och för busstrafiken som opererar på marknadsvillkor. Höjningen skulle också återspeglas till exempel i resekostnaderna för klienterna inom hälso- och sjukvården.

Slutresultatet för kollektivtrafiken i stadsregionerna skulle bli att den kombinerade effekten av olika faktorer skulle leda till ett höjningstryck på biljettpriserna med ett tvåsiffrigt procenttal. Det här är mycket. För resenärernas del skulle prishöjningen också innebära ökade kostnader för arbetsresor och annan transport. En prisökning i den här storleksordningen kommer att leda till att kollektivtrafiken används allt mindre, vilket ytterligare minskar lönsamheten. Alternativet till att höja biljettpriset är att skära ner på servicen.

Otillräcklig finansiering för NTM-centralernas trafikuppgifter drabbar andra aktörer

Samtidigt pressas ekonomin när det gäller den kollektivtrafik som organiseras av närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centraler) av stigande kostnader och en minskning av den marknadsbaserade trafiken, vilket de för passagerarnas skull försöker kompensera genom upphandlingar. NTM-centralerna och kommunerna genomför gemensamma upphandlingar för att trygga resor till arbete, skola och studier. Nu fick kommunerna veta att de måste öka sin finansieringsandel i kontrakten om de vill att bussarna ska gå.

Situationen är ohållbar, då det är kommunerna som får betala till följd av den otillräckliga finansieringen från staten. Det drabbar indirekt också andra aktörer (FPA, avdrag för arbetsresekostnader). NTM-centralernas kollektivtrafikstöd till så kallade små aktörer i egenskap av behöriga myndigheter och primärkommuner minskar samtidigt. Nuläget stöder inte heller utvecklingen av NTM-trafiken, eftersom pengarna kan ta slut.

Dags att tänka om

Besparing här, kostnad där. Man får önska att beslutsfattarna nu fattar kloka budgetbeslut. När det gäller kollektivtrafiken bör ledstjärnan för besluten utgå från hur viktig kollektivtrafiken är för resenärerna, ett fungerande samhälle, samhällsutvecklingen och klimatmålen.