De ekonomiska strukturerna i förändring – städerna i främsta ledet

Vid omvälvningar står städerna i centrum, vare sig det handlar om ekonomiska produktionsstrukturer eller energi- och miljöfrågor. Inte ens distansarbetet, som blev allt vanligare i och med coronapandemin, förändrade den stora bilden av urbaniseringen. Platserna för utförandet av arbetet varierar allt mer, men städerna och stadsregionerna fortsätter att växa.

Inom många sektorer är ett urbant läge av avgörande betydelse. Men det som är nytt idag är att tillväxtpotentialen nu har öppnats för ett större antal städer. I och med den gröna omställningen pågår till exempel ett stort antal projekt inom vätgasekonomin runtom i Finland, också på många medelstora industriorter. Det handlar samtidigt om ekonomi, miljö och nationell säkerhet. Dessa möjligheter måste nu utnyttjas på ett effektivt sätt. 

Städerna ekonomiska stöttepelare genom exporten av tjänster

Vid sidan av den mer traditionella industrin, som visserligen genomgår en modernisering, står städerna också i centrum för det moderna servicesamhället. Det handlar inte bara om verksamhet som tillgodoser den lokala efterfrågan, utan också om tjänster med högt mervärde och export av tjänster som gagnar näringslivet.

Exporten av tjänster har kraftigt ökat sin andel av exporten under 2000-talet och ligger redan på 40 procents nivå. Ofta uppmärksammas det inte speciellt mycket att exporten av tjänster står för en anmärkningsvärt stor andel av det inhemska mervärdet inom all export, relativt sett till och med högre än exporten av varor. Exporten av tjänster är en av stöttepelarna i Finlands ekonomi och har en stor tillväxtpotential. 

Städerna med i den internationella konkurrensen

Städerna spelar en avgörande roll för samhällsekonomin, tillväxten och produktivitetsutvecklingen. När vi ser på städernas roll bör vi inte begränsa oss enbart till det nationella perspektivet. I egenskap av liten samhällsekonomi måste Finland och finländska företag oundvikligen vara en del av den internationella ekonomin.

Med tanke på den ekonomiska välfärden är det inte betydelselöst vilken roll vi spelar i den internationella arbetsfördelningen. Städernas roll inom sektorer med högt mervärde är avgörande, oberoende av om det gäller högteknologiska produkter eller tjänster. Därför får man inte förbise städernas förmåga att skapa nytt och attrahera företagsverksamhet och kunnig arbetskraft.

En ekonomisk utmaning är den internationella bristen på arbetskraft, som redan i stor utsträckning berör olika sektorer och regioner. Det handlar både om Finlands dragningskraft i konkurrensen om kompetent arbetskraft och om utbildningspolitiska lösningar. Utöver att utveckla den internationella dragningskraften behöver vi bland annat fler nybörjarplatser vid universitet och högskolor, riktade alltefter behov.

Städernas investeringsmöjligheter måste tryggas

Städerna bär ett brett ansvar både för samhällsekonomin som helhet och lokalt för sina stadsregioner. Tillväxten kräver investeringar både lokalt och, när det gäller tillgängligheten, även i ett vidare perspektiv. Dessa investeringsmöjligheter får inte äventyras.

Ur trafikinvesteringssynvinkel är städer med flygplatser och viktiga hamnstäder de nationella knutpunkter genom vilka man kommer till Finland och genom vilka utrikeshandeln passerar. Det gamla konstaterandet att Finland är som en ö stämmer i allt högre grad i den nya geopolitiska eran. Utöver de nationella åtgärderna finns det också ett behov av en ännu effektivare intressebevakning när det gäller EU:s transportpolitik och finansieringen i anslutning till den.     

Städerna måste ha möjligheter och incitament att satsa på hållbar tillväxt på ett långsiktigt och förutsägbart sätt. Samtidigt måste man se till att lagstiftning och normstyrning inte utgör ett hinder för rationella reformer och försök. Städerna är kärnan i en samhällsekonomi som skapar välstånd, och de möjligheter som städerna erbjuder bör utnyttjas fullt ut.