De långtidsarbetslösa blir fler

De senaste åren har präglats av osäkerhet och kostnadstryck, men det har ändå redan länge funnits en ljusglimt i samhällsekonomin: sysselsättningen. Efter den djupa svacka som coronapandemin orsakade har sysselsättningen hela tiden varit på uppgång.

Coronasvackan fylldes igen redan efter cirka ett år, och tillväxten har fortsatt också efter det, om än långsammare än tidigare. Sysselsättningsgraden ligger fortfarande på rekordnivå. Också arbetslöshetssiffrorna har överraskat positivt, trots att den ekonomiska tillväxten varit trög och man redan kan skönja att trenden börjat vända.

Arbetsmarknaden har gynnats av flera faktorer som leder utvecklingen i samma riktning. Den allt mer tjänstedominerade ekonomin har gjort näringsgrensstrukturen i den finländska samhällsekonomin mångsidigare och lindrat konjunkturchockens verkningar på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Sysselsättningen har också upprätthållits av regeringen Sanna Marins omfattande stödåtgärder under coronapandemin och bristen på kompetent arbetskraft. Dessutom förskönas statistiken av att befolkningen åldras och de unga åldersklasserna krymper.

Vad visar den senaste arbetskraftsstatistiken?

Enligt Statistikcentralen fanns det omkring 200 000 arbetslösa i Finland i juni 2023. Arbetslöshetsnivån är lägre än under åren efter finanskrisen, då antalet arbetslösa som värst var 50 000 fler än nu. Under de senaste månaderna har antalet (trenden) ökat, men förändringen är fortfarande rätt liten. Den säsongsrensade arbetslöshetsserien har uppvisat ungefär samma siffror i cirka ett år.

Trots att helhetsbilden är hoppfull, har sysselsättningen ändå i allt högre grad blivit strukturell. Enligt Arbetsministeriet fanns det i slutet av juni omkring 20 800 permitterade och cirka 91 000 långtidsarbetslösa i Finland.

Långtidsarbetslöshetens nedåtgående trend efter coronan stannade upp i våras, och nu har långtidsarbetslösheten börjat öka en aning. Om ökningen fortsätter under de kommande månaderna, kommer antalet långtidsarbetslösa att bli betydligt större än före coronapandemin. I så fall växer kommunernas ansvar för finansieringen av arbetsmarknadsstödet.

Arbetsmarknaden söker ny riktning efter sommaren. Det finns en press på förändringar åt olika håll. Den största ökningen i konsumentpriserna ligger bakom oss, krigsåtgärderna florerar inte längre i rubrikerna och konsumenternas förtroende håller så småningom på att återställas. Stämningen dämpas ändå av den svaga efterfrågan inom industrin och byggbranschen.

En annan faktor som blandar om korten är Petteri Orpos regeringsprogram. Regeringen eftersträvar 100 000 nya sysselsatta. På längre sikt är regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 80 procent. Trots de ambitiösa målen är det väldigt oklart vad som kommer att hända på arbetsmarknaden under de kommande månaderna och i vilken takt nya arbetsplatser kan skapas. Kommunerna har en viktig roll i att minska arbetslösheten.

Enligt OECD:s rapport är utgångspunkterna för att minska arbetslösheten väldigt utmanande.

Läs mer (på finska): 

Työllisyyskalvot, elokuu 2023 (pdf)