Efter ett års paus beslutar kommunerna igen om sina skattesatser

November är årets höjdpunkt ur beskattningsperspektiv. Det föregående skatteåret är klart och kommunerna fattar beslut om det kommande årets skattesatser. Efter ett mellanår får kommunerna på fastlandet igen besluta om nästa års inkomstskattesatser. I samband med vårdreformen begränsades kommunernas beskattningsrätt tillfälligt då inkomstskattesatsen för 2023 sänktes lika mycket i alla kommuner.

Utsikterna för kommunekonomin allt dystrare och kommunernas olikheter ökar

Nästa år är exceptionellt för kommunekonomin och vi väntar med intresse på de slutliga skattesatserna. De skattesatser som redan meddelats finns på Kommunförbundets webbplats och uppgifterna uppdateras alla vardagar fram till tisdag 15.11. Kommunförbundet informerar om de slutliga skattesatserna för 2024 på fredag eftermiddag 17.11 eller senast på måndag 20.11.

Efter exceptionellt goda år ser det nu generellt mera dystert ut för kommunekonomin. Samtidigt blir kommunerna blir alltmer olika.  Kommunernas befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling och statsandelsfinansiering är frågor som kommer att behandlas i olika sammanhang under denna regeringsperiod. Frågorna har en stark koppling till de stora skillnaderna mellan kommunernas inkomstskattesatser. Skillnaden mellan den högsta och lägsta inkomstskattesatsen på fastlandet är redan 6,5 procentenheter! Skillnaden är lika stor som före vårdreformen och accentueras ytterligare av att inkomstskattesatserna sänktes avsevärt på grund av reformen.

Inkomstskattesatserna i fastlandskommunerna ändras nästa år

År 2023 sänktes inkomstskattesatserna med 12,64 procentenheter i alla kommuner på fastlandet. Därmed uttrycks inkomstskattesatsen för närvarande med en hundradels noggrannhet.  Inkomstskattesatserna för 2024 meddelas till Skatteförvaltningen med en tiondels noggrannhet. Detta innebär att alla kommuners skattesatser ändras nästa år. Före vårdreformen skulle alla kommuner uppge inkomstskattesatsen med en fjärdedels procentenhets noggrannhet.  Förändringen är positiv med tanke på att inkomstskattesatserna sjönk kännbart i samband med vårdreformen. Tre kommuner på Åland måste också ändra sina inkomstskattesatser, då de inte är fastställda med en tiondels procentenhets noggrannhet.

Höjningen av fastighetsskatten ökar beskattningen av mark i 245 kommuner

Senast den 17 november ska kommunen också meddela nästa års fastighetsskattesatser. Fastighetsskattesatsen för olika typer av fastigheter anges med en hundradels noggrannhet inom de gränser som riksdagen beslutat. Inga ändringar har föreslagits i de nuvarande intervallen. Fastighetsskattesatserna för de åländska kommunerna bestäms enligt fastighetsskattelagen för landskapet Åland.

En revidering av fastighetsskatten är dock på väg nästa år. Regeringen Orpo framför i sitt regeringsprogram en helt ny separat fastighetsskattesats för mark. Hittills har mark beskattats enligt den allmänna fastighetsskattesatsen, vars intervall är 0,93–2,00 %. Regeringens proposition godkändes vid riksdagens andra behandling 8.11.Fastighetsskattesatsens nedre gräns höjs enligt propositionen till 1,30 procent (den övre gränsen förblir 2,00 procent). Ändringen innebär att  beskattningen av mark skärps (excel på finska) automatiskt i de 245 kommuner vars allmänna fastighetsskattesats för närvarande är under 1,30 procent. Ändringen ökar fastighetsskatteinkomsterna med cirka 107 miljoner euro i hela landet. Det bör noteras att av dessa inkomster tillfaller mer än 51 miljoner euro Helsingfors stad och nästan 18 miljoner euro Esbo stad. Ur ekonomiplaneringens synvinkel är det en fördel för kommunerna att marken betraktas som en egen helhet separat från byggnader.

Förvärvsinkomsterna räknas i kommunalbeskattningen

Nu när skatteuppgifterna för enskilda personer är offentliga igen finns det skäl att diskutera kommunalbeskattningen. Högst upp på listan över dem som betalat mest skatter tronar vanligen personer med stora kapitalinkomster. Dessa skatter går till staten och inte till kommunerna. Förvärvsinkomster däremot omfattas av kommunalskatten som är den viktigaste skatteinkomstkällan för alla kommuner.

Kommunerna är naturligtvis intresserade av personer med höga förvärvsinkomster. En bidragande orsak är att avdragen i kommunalbeskattningen accentueras vid lägre inkomstnivåer. Kommunernas olikheter framträder också på denna punkt. De kommuner vars *effektiva (verkliga) skattegrad ligger närmare den nominella skattegraden (kommunens inkomstskattesats) har jämförelsevis fler invånare med högre förvärvsinkomster. Sådana kommuner har ofta också en jämförelsevis låg inkomstskattesats. Omvänt gäller att kommunens inkomstskattesats är högre ju större skillnaden mellan skattegraderna är. Det är bra att komma ihåg också den här synvinkeln när kommunernas inkomstskattesatser för nästa år publiceras.

Enbart förvärvsinkomsternas nivå förklarar givetvis inte beskattningens nivå i kommunen. Besluten om skattesatserna är i allmänhet mycket svåra i kommunerna. Kommunernas ekonomiska situation varierar mycket och likaså motiveringarna till skattebesluten. Skattehöjningar är oftast den sista utvägen för att balansera kommunens ekonomi.  

* Den effektiva skattegraden är den debiterade kommunalskatten i förhållande till förvärvsinkomsterna.På grund av olika avdrag motsvarar kommunernas inkomstskattesats (den nominella skattegraden) inte den verkliga skattegraden i kommunerna.