Ett regeringsprogram med stark inriktning på arbete och tillväxt

Vår nya regering vill minska normstyrningen av kommunerna och möjliggöra kommunförsök. Detta är helt i linje med det som Kommunförbundet önskat. Kommunerna verkar inte heller vara föremål för stora nedskärningar – de facto är kommunernas andel av anpassningsåtgärderna relativt små.

Vi har ett regeringsprogram och en ny regeringen med nitton ministrar. Jag får börja med att gratulera alla utnämnda och önska lycka till för nu ska programmet förverkligas.

Efter de första genomläsningarna kan jag konstatera att regeringsprogrammet har en tydlig inriktning på arbete, företagande och tillväxt genom kompetens. Regeringen planerar nedskärningar på 4 miljarder (fram till 2027 är nedskärningarna i social och hälsovården 1,4 miljarder euro) som kompletteras med en tillväxt på 2 miljarder via bland annat 100 000 fler sysselsatta.

Klart är att det finansiella systemet kommer att reformeras, med andra ord får vi en statsandelsreform. Beslut som påverkar den kommunala ekonomin ska kompenseras fullt ut. Programmet tillåter också differentieringar och olika regionala lösningar. Detta är frågor som våra kommuner prioriterat som viktiga.

Flexiblare mellan kommun och välfärdsområde

Regeringen inleder genast en bredare utredning om beslutsfattande på olika nivåer gällande dubbelroller, jäv osv. Utredningen som ska vara klar 2025 är positiv och nödvändig nu när social- och hälsovårdsreformen är genomförd. Kommunens och välfärdsområdets samarbete – det som går under begreppet kontaktytor – ska också i övrigt förbättras och bli med flexibelt. Lokala överenskommelser mellan kommuner och välfärdsområden blir möjliga.

I regeringsprogrammet finns glädjande nog inskrivet att ”tvåspråkighet är en positiv styrka för vårt land”.  Här är några plock med språkliga förtecken:

• Programmet nämner att man beaktar tillgången, särdragen och utvecklingsbehoven inom den svenskspråkiga utbildningen
• Flera personer ska integreras på svenska och få information om denna möjlighet
• Stora språkprovet blir kostnadsfritt vilket är bra för svenska språkkunniga inom den statliga administrationen
• Finlands plats är i Europa och Norden
• All kommunikation med Åland sker på svenska
• Digitala lösningar ska säkerställa vård på två språk inom social- och hälsovården
• Vid finansieringen av AN-tjänster (TE24) granskasbeaktar kompensationsnivån förutom antalet arbetsföra och arbetslösa också med hänsyn till tvåspråkigheten och antalet invånare med främmande språk
• Tilläggsutbildningar på svenska arrangeras inom vård och räddningstjänster
• Den svenskspråkiga polisutbildningen tryggas
• Förnyelsen av Ålands självstyrelselag fortsätter

Största satsningen på bildningen

Framtidens hållbara kommun är en bildningskommun och regeringsprogrammet nämner också att ”hållbar välfärd baserar sig på bildning och kompetens”. Regeringens största ekonomiska omfördelning riktas till den grundläggande utbildningen som får 200 miljoner euro per år för att stärka stödet för grundläggande färdigheter och lärande.

Målet är att säkerställa att var och en avlägger examen åtminstone på andra stadiet och att allt fler unga avlägger examen också på högskolenivå. Regeringen förbinder sig att öka Finlands forsknings- och utvecklingsutgifter (FoU) till fyra procent av bruttonationalprodukten till 2030.

Regeringen inleder ett samlat arbete för att bedöma grundskolans framtida utvecklingsbehov, vilket passar väl in i Kommunförbundets målsättning om att reformera lagen om grundläggande utbildning.

Regeringsprogrammet innehåller också:

• En positiv inställning till de möjligheter som distansutbildningen ger
• En utveckling av trestegsmodellen, allmänt, intensifierat och särskilt pedagogiskt stöd
• Fysisk aktivitet uppmuntras på olika sätt i programmet
• FoUI verksamheten prioriteras och till verksamheten riktas permanenta årliga satsningar på 1 miljard euro
• Småbarnspedagogiken: Antalet studieplatser höjs
• Gymnasierna: Eleverna kommer att kunna få stödundervisning
• Yrkesskolor: Gymnastik och hälsolära återinförs i läroplanen

Varje kommun ska kunna tillhandahålla grundläggande tjänster enligt grundlagen. Regeringen stärker ett lika genomförande av alla barns grundläggande utbildningsrättigheter men ansvaret för utbildningstjänsterna förutsätter enligt regeringsprogrammet ett tillräckligt brett befolkningsunderlag. Detta kan uppnås antingen genom att ”utbildningsanordnaren inleder organiseringssamarbete i form av sådant samarbete mellan kommunerna som avses i kommunallagen eller genom kommunsammanslagning”.

Här förbli något oklart vad som är tillräckligt brett?

Flera utmaningar för kommunerna

Är detta ett bra regeringsprogram? Ingen vet, framtiden får utvisa det. Utmaningarna är givetvis många, för den kommunala sektorn vill jag lyfta fyra påtagliga utmaningar:

• Upphandlingar och inhouse-bolag. Möjligheten för upphandlingsenheter att använda anknutna enheter är begränsad. Minsta ägandeandel är 10 procent, med hänsyn till allmänintresset. Här kommer gränsdragningarna att blir svåra.
• Avfallslagen ändras så att kommunernas ansvar begränsas till enbart hushållsavfall. Kommunernas sekundära ansvar i avfallsslagen är preciserat så, att kommunen endast kan sälja avfallshanteringstjänster till näringslivet vid verklig marknadsbrist.
• Ersättningskriterierna i lagen om inlösenförnyas genom att tillgångsskyddet stärks. Detta kan få en skadlig effekt på kommunal samhällsutveckling, om värdet på marken ökar och motverkar frivilliga markaffärer.
• Kriskommuner. Regeringen vill främja kvaliteten och jämlikheten i invånarnas tjänster genom att säkerställa att de kommuner som ansvarar för tjänsterna är ekonomiskt bärkraftiga. Kriskriteriernas effektivitet kommer att utvärderas under mandatperioden. Här noterar jag skrivningen ”Inställningen till att öka kommunstorleken är positiv.