Frostvarning för gymnasieutbildningen år 2024

Finansministeriet publicerade Kommunekonomiprogrammet för 2024–2027  i början av oktober. Enligt publikationen kommer det att uppstå ett finansieringsunderskott under alla år. Inkomsterna blir alltså lägre än utgifterna då även finansieringen av investeringarna räknas med. Kommunernas lånestock förväntas öka från nuvarande 19 miljarder till över 24 miljarder euro. Nettoskulden förväntas öka 45 procent. Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina säger att nattfrost väntar kommunekonomin .

88 procent av gymnasiestuderande studerar vid kommunala gymnasier som i regel direkt drivs av kommunerna. Därför är situationen i den kommunala ekonomin i allmänhet och särskilt varje utbildningsanordnares egen finansiella ställning helt central för gymnasieutbildningen. En stark kommunekonomi är också den bästa garantin för gymnasieutbildningens kvalitet och tillgänglighet.

Kommunerna är gymnasieutbildningens största finansiärer

Det är bra att komma ihåg att kommunerna är gymnasieutbildningens största finansiärer. Alla kommuner bär huvudansvaret för finansieringen av gymnasieutbildningens finansieringssystem genom den invånarbaserade finansieringsandelen. Statsandelsfinansieringen för gymnasieutbildning är alltså i huvudsak pengar som samlats in från kommunerna. Enligt regeringens budgetproposition för 2024 som överlämnades till riksdagen den 9 oktober 2023 kommer kommunernas lagstadgade finansieringsandel för gymnasieutbildningen att uppgå till 543 miljoner euro.

Figur 1: Kommunernas invånarbaserade finansieringsandel 2016–2024

Kommunernas invånarbaserade finansieringsandel blir ännu nästa år lite under 100 euro per kommuninvånare, men det är inte långt från en jämn summa då det exakta beloppet fastställs senare. I år är finansieringsandelen 93,66 €/invånare.

Statens nedskärningar i finansieringen fortsätter

Staten fortsätter nedskärningarna i finansieringen av gymnasieutbildningen också nästa år: nedskärningen i finansieringen är 996,13 euro per studerande. I praktiken innebär detta en nedskärning i finansieringen med över hundra miljoner euro även år 2024. Kostnaderna för gymnasieutbildningen år 2024 stiger redan till närmare en miljard euro, men den finansiering som via finansieringssystemet, dvs. statsandelssystemet, riktas till utbildningsanordnarna stannar enligt  budgetpropositionen på 847 miljoner euro.

På grund av nedskärningarna i statens finansiering tvingas kommunerna vanligtvis ersätta den finansiering som saknas med extra finansiering för gymnasieutbildningen. När detta kombineras med kommunernas försämrade ekonomiska situation ökar oron. Det är inte säkert att alla utbildningsanordnare länge till klarar av att med egen tilläggsfinansiering kompensera för statens fortsatta nedskärningar i finansieringen som pågått under ett decennium. De ekonomiska problemen gäller inte bara små kommuner och kommuner i avfolkningsregioner, utan också en del av de största städerna har redan meddelat att de inleder ett balanseringsprogram för ekonomin.

Situationen har förändrats från tidigare år sedan social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter överfördes från kommunernas ansvar. Då kommunernas skatteinkomster och statsandelar sammanlagt fortfarande var i genomsnitt 6 774 €/invånare år 2022, är beloppet 3 086 €/invånare år 2024. Statens finansieringsandel till basservicen blir historiskt låg. Kommunernas statsandelar var i genomsnitt 1 939 €/invånare år 2022 men endast 603 €/invånare år 2024.

Gymnasieutbildningens finansiella ställning förbättras inte

Statsrådet utfärdar de närmaste veckorna en förordning om det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning 2024. I regeringens budgetproposition till riksdagen den 9 oktober är det genomsnittliga priset per enhet som kalkylerna grundar sig på 7 943,00 euro/studerande. Detta ska dock fastställas genom förordning av statsrådet.

Priset per enhet för respektive anordnare av gymnasieutbildning 2024 meddelas utbildningsanordnaren i slutet av november 2023. Avsikten är att informationen publiceras på Utbildningsstyrelsens webbsidor senast den 26 november 2023. Vid fastställandet av såväl priset per enhet för nästa år som den preliminära statsandelen används antalet studerande den 20 september i år.

Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning förefaller stiga med 4,1 procent nästa år. Det innebär en ökning av både kommunernas och statens finansieringsandelar. Det innebär dock inte att gymnasieutbildningens finansiella ställning förbättras eftersom ökningen beror på nya förpliktelser och den höjda kostnadsnivån.

Figur 2: Ytterligare nedskärningar i finansieringen av gymnasieutbildningen 2022–2024

Regeringen har dessutom inkluderat en ytterligare nedskärning på 1,46 miljoner euro i finansieringen av priset per enhet för utbildningsanordnarna i budgetpropositionen. Hösten 2020 godkände riksdagen ett lagpaket om utvidgad läroplikt enligt vilket finansieringen av reformen under statsandelsfinansieringens moment 29.20.35 för gymnasieutbildning (Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för gymnasieutbildning) ska uppgå till 62,7 miljoner euro år 2024. I budgetpropositionen är dock beloppet nu endast 61,24 miljoner euro.

Den svåra finansiella ställningen till följd av de fortsatta nedskärningarna i finansieringen är gymnasieutbildningens tydligaste smärtpunkt. Statens små statsunderstöd  som inkluderats i budgetpropositionen för nästa år är kosmetiska samtidigt som finansieringen skärs ned med över hundra miljoner euro. Kommunförbundet har även i år varit tvunget att fästa fortsatt uppmärksamhet vid detta.