Ger regeringsprogrammet mer flexibilitet i anordnandet av utbildningstjänster?

I Petteri Orpos regeringsprogram betonas vikten av att kommunernas olikheter erkänns och tillåts. För att stärka alla kommuners förutsättningar är det viktigt att fortsätta med avregleringen. Regeringen lovar att "dimensioneringen av kommunernas verksamhet och uppgifter reduceras och den detaljerade regleringen av genomförandet minskas" och att "olika kommunvisa och områdesspecifika försök" ska genomföras. Kommunförbundet har redan länge lyft fram utmaningarna i tillhandahållandet av tjänster i de alltmer olika områdena. Vi har framhållit att lagstiftningen måste vara flexibel nog för att ge utrymme för lokala behov i tillhandahållandet av tjänster. Med tanke på detta syfte ser regeringsprogrammets skrivningar om uppluckring av normer lovande ut.

Skrivningarna om befolkningsunderlaget och väcker frågor

Även om det i regeringsprogrammet finns en viss förståelse för kommunernas olikheter och för försök i utvecklingen av tjänster står det också att ”ansvaret för utbildningstjänsterna förutsätterett tillräckligt brett befolkningsunderlag”. Regeringen anser att ”detta kan uppnås antingen genom att utbildningsanordnaren inleder organiseringssamarbete i form av sådant samarbete mellan kommunerna som avses i kommunallagen eller genom kommunsammanslagning”. Uttrycket ”tillräckligt brett” väcker frågor. Vad är tillräckligt brett i varje enskilt område? Områdena är olika också i andra avseenden än bara befolkningsunderlaget. Att ha befolkningsunderlaget som grund för utbildningsanordnandet känns konstgjort i ett land som Finland som utöver växande tättbefolkade kommuner har stora områden med mycket gles bebyggelse och svårtillgängliga områden såsom skärgården.

I kapitlet om lärande fastställer regeringen kriterier för anordnandet av småbarnspedagogik och grundläggande utbildning ”för att säkerställa att varje barns kulturella rättigheter tillgodoses oberoende av bostadsorten. Vidare sägs det att ”ansvaret för att ordna småbarnspedagogik och grundläggande utbildning kvarstår även i fortsättningen hos kommunerna.” Vad som avses med dessa kriterier återstår att se. Stränga kriterier för tillhandahållandet av tjänster står i konflikt med den uppluckring av regleringar och normer som regeringen utlovat.  

Samarbetet mellan skolor och utbildningsanordnare bör stödjas

Det är viktigt att samarbeta i ett läge där årskullarna bland barn och ungdomar krymper och kommunen inte ensam kan tillhandahålla service av hög kvalitet. Ibland kan man komma fram till en frivillig kommunsammanslagning. Det är viktigt att förstå att barn och unga också i framtiden kommer att bo långt borta från skolan. Dessa elevers behov av service tillgodoses inte med schematiska kriterier eller kommunsammanslagningar. I stället för att skapa nya administrativa strukturer borde man satsa på att utveckla operativt samarbete och stödja nya, mångsidiga sätt att ordna undervisningen. Ett utvecklingsobjekt är att utreda distansundervisningens möjligheter i den grundläggande utbildningen. Det är bra att saken nämns i också regeringsprogrammet. De nya samarbetsmodellerna bör också vara ekonomiskt lönsamma för kommunerna. Finansieringen bör möjliggöra olika sätt att ordna utbildning.

I många områden har utbildningsanordnarna redan samarbetat och samarbetet utvecklas fortfarande. Det är klart att kommunerna behöver varandra mer än någonsin nu när åldersklasserna krymper. Nu är ett bra ögonblick att se över samarbetsmöjligheterna med grannkommunerna. I Kommunförbundets pågående projekt Nätverksbaserade grundskolor och det föregående projektet Utbildning som tjänst ingår just dessa teman och exempel.