Gymnasieutbildningen i statsminister Orpos regeringsprogram

Finland fick en ny regering den 20 juni när riksdagen valde statsminister. Republikens president utnämnde därefter statsminister Orpos regering. Regeringen överlämnar sitt program till riksdagen i form av ett meddelande. Nu är rätt ögonblick att kasta en första blick på det nya regeringsprogrammet ur gymnasieutbildningens synvinkel. Min granskning har som utgångspunkt förhandlingsresultatetom regeringsprogrammet som publicerades 16.6.2023.

Gymnasieutbildningen och ordnandet av den står under 2020-talet inför en betydande utmaning som har att göra med att årskullarna fortsätter att krympa i stora delar av landet. Det är en utmaning för tillgängligheten till utbildning i flera regioner.

Ett plus är att finansieringssystemen ses över

I statsminister Orpos regeringsprogram slås fast att ordnandet av gymnasieutbildningen tryggas i områden där antalet unga minskar kraftigt. Ett viktigt verktyg är enligt programmet att gymnasieutbildningens finansieringssystem ses över. Förhöjningen i det nuvarande finansieringssystemet av priset per enhet för anordnare av gymnasieutbildning med ett litet antal studerande ska ses över så att den bättre stöder tillgången till utbildning och tillgodoser de kulturella rättigheterna

Denna ambition är synnerligen viktig. Antalet gymnasier har minskat med hundra sedan början av 2000-talet. Än så länge är den geografiska tillgängligheten till utbildning god och det finns gymnasier i hela landet. Hotbilden utan ett förnyat finansieringssystem är att antalet gymnasier minskar okontrollerat och äventyrar utbildningens tillgänglighet.

Det är viktigt att finansieringssystemet möjliggör samarbete mellan anordnare av utbildning. Det är i första hand kommunerna som finansierar gymnasieutbildningen och därför är kommunernas roll väsentlig i förnyandet av finansieringssystemet. Båda nationalspråken ska också beaktas. Regeringsprogrammets tidsplan för förnyandet av finansieringssystemet är att en regeringsproposition bereds före utgången av 2025.

Ett minus är att nedskärningarna fortsätter

I regeringsprogrammet konstateras också att finansieringssystemet för gymnasieutbildning förnyas så att det motsvarar kostnaderna för ordnandet av gymnasieutbildning. I dagens läge täcker statsandelsfinansieringen inte kostnaderna för ordnandet av gymnasieutbildning.

Staten sänker nu det kalkylerade genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning år 2023 med 12,2 procent. Detta betyder att staten skär ner finansieringen för gymnasieutbildningen med över hundra miljoner euro per år. Dessa nedskärningar har pågått i tio år nu trots de senaste årens hyckleri om att ”nedskärningarnas tid är förbi”.

Nedskärningarna i den statliga finansieringen av gymnasieutbildning fortsätter också enligt statsminister Orpos regeringsprogram. I bilagan till regeringsprogrammet finns en tio miljoner euros höjning av den statliga finansieringen (5 miljoner euro år 2024). Om denna summa minskar nedskärningarna i gymnasieutbildningen förbättras situationen något för finansieringen av gymnasieutbildningen. Men om summan endast ersätter kostnaderna för utbildningsanordnarnas utökade skyldigheter så förblir nedskärningarna oförändrade.

Det är också bra att komma ihåg att kommunerna är de som i första hand ordnar gymnasieutbildning. När staten fortsätter med nedskärningarna i gymnasieutbildningen kommer kommunernas finansiella ställning att ha en avgörande betydelse också för gymnasieutbildningen. Indexbromsen om 1 procentenhet i kommunernas statsandel år 2024–2027 kan försvåra kommunernas möjligheter att öka finansieringen av gymnasieutbildningen.  

Studentexamen på engelska och olika försök

Enligt statsminister Orpos regeringsprogram ska det vara möjligt att avlägga studentexamen på engelska enligt strikt avgränsade kriterier. Detta är en positiv sak särskilt ur de större städernas synvinkel. I storleksklass är detta inte ett stort beslut men en bra lösning och dess genomförande kommer att kräva ytterligare åtgärder enligt utredarnas rapport.

Jag har tidigare skrivit om att utnyttja försöksinriktad kultur inom gymnasieutbildningen. Försöken kunde innebära att intresserade utbildningsanordnare under en viss tid riskfritt kan testa exempelvis en modell med en gemensam utbildningsanordnare. I regeringsprogrammet nämns att man under regeringsperioden genomför olika kommunvisa och områdesspecifika försök. Detta är en positiv sak för tillgängligheten till utbildning om försöken utnyttjas också inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde.

Nya skyldigheter i alla fall?

Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna inte åläggas några betydande nya skyldigheter. Därför är bestämmelsen om gymnasiestuderandes rätt till stödundervisning motsägelsefull. I synnerhet som det i gymnasielagen föreskrivs om en studerandes rätt att få stöd för lärandet. I programmet nämns också att riksomfattande kriterier för gymnasiediplom skapas och ersättande av ett obligatoriskt prov i studentexamen med ett gymnasiediplom möjliggörs. Detta innebär i praktiken att utbildningsanordnarna åläggs nya skyldigheter och därmed också extra kostnader.

I denna snabbanalys har jag i korthet granskat statsminister Orpos regeringsprogram ur gymnasieutbildningens synvinkel. Det är dock befogat att se regeringsprogrammet som en helhet. Om regeringsprogrammet till exempel innehåller nedskärningar i medborgarinstituten kommer det att ha återverkan på gymnasieutbildningen. På samma sätt kan nedskärningar i finansieringen av yrkeshögskolorna fördröja övergången till högskolestudier. Det är dessa och andra faktorer som bildar regeringsprogrammet i dess helhet. Hur väl det fungerar återstår att se i genomförandeskedet.