Gymnasieutbildningen som en del av regeringsförhandlingarna

Riksdagsvalet våren 2023 har förrättats och regeringsförhandlingarna har inletts i Ständerhuset. Det blir intressant att se vilka riktlinjer man i regeringsprogrammet kommer att dra upp om utvecklingen av gymnasieutbildningen. Regeringssonderarens frågor och riksdagsgruppernas svar på dem ger åtminstone inte några egentliga ledtrådar om regeringsprogrammet i fråga om gymnasieutbildningen.

Viktig lägesinformation ur utredningar

På senare tid har det lyckligtvis publicerats bra undersökningar och utredningar som belyser läget inom gymnasieutbildningen. Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU publicerade i april en rapport om beredningen och ibruktagandet av gymnasiets nya läroplaner som en del av gymnasiereformen. Rapporten gav en mycket positiv bild av hur reformerna av gymnasieutbildningen fortskridit redan i inledningsskedet.

Särskilt handledningen och dess utmaningar debatteras mycket i offentligheten, men det verkar vara mer intressebevakningsprat än realism. Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet KTL publicerade i januari en utredning om studiehandledningen. I fråga om gymnasieutbildningen var resultatet än en gång mycket bra – studerandena är nöjda med bland annat mängden handledning de fått. 

Det finns otvivelaktigt utmaningar då det gäller studerandenas välbefinnande och ork, av många olika orsaker. Glädjande nog satsar läroanstalterna och utbildningsanordnarna på studerandenas välmående. Det är dock långt ifrån alla frågor som gäller de studerandes välbefinnande som utbildningsanordnarna kan påverka. Det är uppenbart att det inte är rätt tillfälle att lägga till nya skyldigheter.

Tre stora frågor 

Gymnasieutbildningen utvecklas huvudsakligen lokalt. Men nu behövs det också nationellt stöd för arbetet, eftersom alla utmaningar inte kan lösas enbart på lokal nivå. Gymnasiesektorn förväntar sig att det nya regeringsprogrammet innehåller riktlinjer som gör det möjligt för utbildningsanordnarna att säkerställa att en gymnasieutbildning av hög kvalitet kan tillhandahållas även i fortsättningen. Det finns tre stora frågor.

Det har gjorts nedskärningar i den statliga finansieringen av gymnasieutbildningen redan i tio års tid. Nu är det dags att slopa avdragningsmekanismen i 23 b § i finansieringslagen, med vilken staten årligen skär ned finansieringen av gymnasieutbildningen med över hundra miljoner euro. På så sätt återställs finansieringen av gymnasieutbildningen till att motsvara kostnaderna för att ordna utbildningen.

Finansieringssystemet för gymnasieutbildningen behöver också ses över. Finansieringssystemet bör vara neutralt i förhållande till sätten att anordna utbildningen. Det nuvarande finansieringssystemet försvårar tyvärr utbildningsanordnarnas möjligheter att anordna gymnasieutbildningen på ett ändamålsenligt sätt. Finansieringssystemet bör möjliggöra olika modeller för utbildningsanordnandet, i synnerhet i ett läge där krympande åldersklasser försvårar anordnandet. Det behövs en reform av finansieringssystemet för att säkerställa tillgången till utbildning.

Den tredje stora frågan gäller just sätten att anordna utbildningen. När man ska säkerställa tillgången till högklassig utbildning måste man på ett fördomsfritt sätt söka olika verksamhetsmodeller både lokalt och regionalt. Eftersom detta förståeligt nog inte alltid är lätt, är en försökskultur en bra möjlighet. Många gymnasier samarbetar redan mycket sinsemellan, men nu är det uppenbart att det är dags för nästa steg. I detta sammanhang skulle en skrivning i regeringsprogrammet också föra saken framåt.

Rektor emerita Taina Lehtonen försvarade i februari sin doktorsavhandling om en reformering av gymnasieutbildningen. Hennes forskningsresultat visade att en lokal förnyelse av gymnasieutbildningen ofta verkar reaktiv. Ett proaktivt grepp har inte dominerat vid läroanstalterna. Nu behövs dock ett proaktivt grepp såväl lokalt som nationellt. Regeringsförhandlingarna får utvisa om utbildningsanordnarna får verkligt stöd av den nya regeringen för utmaningarna inom gymnasieutbildningen.