Hur kan kommunerna stödja tillgången till arbetskraft för företag i sitt område?

AN2024-refomen medför en ny lagstadgad uppgift för kommunerna. Reformen innebär att kommunerna anvisas ny statsandelsfinansiering och att deras ansvar för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa ökar.  Det räcker dock inte att fokusera endast på den lagstadgade uppgiften. På lokal nivå behöver man också se på företagandet och sysselsättningen ur ett bredare inkomstperspektiv. Livskraft bygger på lönsam företagsverksamhet och de skatteinkomster som företagens arbetstillfällen genererar. Inkomsterna möjliggör välfungerande offentliga tjänster och en attraktiv verksamhetsmiljö. 

Tillgången till arbetskraft har under de senaste åren blivit den faktor som begränsar företagstillväxten mest, och utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder ger inget större hopp om snabba förbättringar av situationen. Om ett företag inte får den arbetskraft det behöver, kan det leda till att företaget flyttar någon annanstans. I ekonomernas grafer syns fenomenet som tusentals personer, men på lokal nivå handlar det alltid om enskilda arbetsuppgifter och om framgångsrika rekryteringar. Hurdana är då kommunens möjligheter att stödja ett företags tillgång till arbetskraft? 

Ägarstyrning inom yrkesutbildningen

Kommunernas och de kommunägda utvecklingsbolagens företagsrådgivare har nära kontakt med de företag som utvecklar sin verksamhet, och därmed också en god uppfattning av hurdan arbetskraft de lokala företagen behöver i framtiden. Som ägare till anordnarna av yrkesutbildning kan kommunerna utnyttja denna information i beslut om hur utbildningen ska riktas. Sysselsättning efter utbildningen tjänar både studerande och företag. Eftersom kommunernas ansvar för finansieringen för utkomstskyddet för arbetslösa ökar i och med AN-reformen, måste sysselsättningen i allt högre grad också tjäna kommunernas ekonomi. I vissa fall kräver utbildning som motsvarar företagens behov att utbildningen riktas till utländska studerande, eftersom det inte finns tillräckligt många finländska studerande.   

Arbetskraftsinvandring och internationell rekrytering

Kommunernas möjligheter att stödja företagens rekryteringar förbättras i och med AN-reformen. Att ha kunskap om arbetslösa arbetssökandes kompetens och förutsättningar att komplettera den är en del av AN-tjänsternas grundläggande uppgift. Då det inte finns arbetstagare att tillgå i Finland, kan kommunerna hjälpa företag att rekrytera arbetskraft utanför Finlands gränser via AN-tjänsterna och ANM:s tjänst Work in Finland. Samarbete som byggts upp tillsammans med bemanningsföretag som är specialiserade inom ett uppgiftsområde ger också små och medelstora företag möjligheten att utnyttja internationell rekrytering för sina arbetskraftsbehov, eftersom företaget inte behöver skapa alla kontakter. Regeringens riktlinjer för modellen med riktad arbetskraftsinvandring stärker också förutsättningarna för att kommunerna ska lyckas i denna roll.

Den ökade arbetskraftsinvandringen skapar också ett växande behov av tjänster på främmande språk och utbildning i de inhemska språken. Främjandet av företagens tillgång till arbetskraft genom stöd för arbetskraftsinvandring bör ses som ett bredare strategiskt kommunalt beslut där de framtida kommuninvånarnas servicebehov behöver beaktas som en helhet.

Tillväxt och attraktionskraft genom den gröna omställningen

Tillgången till arbetskraft på en ort främjas naturligtvis också av tillgången på bostäder och en trivsam boendemiljö, vilket i viss utsträckning är sådant som kommunerna kan påverka. Tillväxtpotential inom företagsverksamheten på orten är också en stark attraktionsfaktor. Traditionellt har man vant sig vid att den här typen av utsikter bara finns i universitetsstäder, men också på annat håll finns det möjligheter till tillväxt genom grön energiproduktion som bygger på väteekonomi. Det handlar inte bara om energiproduktion, utan generellt om industriell produktion som använder grönt väte och grön el. Kommunerna har en viktig roll även när det gäller att främja etableringen av produktionsanläggningar för grön energi, och genom det få till stånd en möjliggörande tillväxt. Processen är inte alltid smärtfri och kräver en stark insats i samordningen av intressen mellan de olika verksamheterna samt bra planering och en helhetssyn på det resultat som eftersträvas.  När det gäller investeringar i anslutning till den gröna omställningen är intresset för Finland exceptionellt stort, vilket ger möjligheter att välja en samarbetspartner och verksamhetsmodell då man inte är beroende av en enda intresserad investerare.

Stöd till företag som förnyar sig

En förutsättning för företagsverksamhet är kontinuerlig utveckling. Kommunerna sparrar genom företagsrådgivningens tjänster både nya och etablerade företag i utvecklingen av deras verksamhet, genomför olika utvecklingsprojekt tillsammans med grupper av företag samt stärker företagens innovationsverksamhet tillsammans med partnerhögskolor och forskningsinstitut. Även anordnare av yrkesutbildning kan delta som samarbetspartner i lokala utvecklingsprojekt och innovationsverksamhet. Den roll som företagsrådgivningens utvecklingspartner har i gränsytan till företagens utvecklingsprojekt skapar breda möjligheter för kommunerna att förstå behoven hos de företag som utvecklar sin verksamhet och ta hänsyn till dem i sitt eget beslutsfattande, vare sig det gäller markanvändning, utbildning eller till exempel utvecklingen av en hamn eller en evenemangspark.