Miira Riipinens blogg

Kommunerna ser till den hållbara utvecklingen – för oss alla

Naishenkilö vasemmalla ja tekstiä oikealla.

Året går mot sitt slut och Kommunförbundets sakkunniga på enheten för samhälle och miljö börjar förbereda sig för det kommande året. Det gångna årets arbete för den byggda miljön och naturmiljön ackompanjerades på sedvanligt vis av regeringsprogrammet och EU-kommissionens arbetsprogram. Genomförandet av regeringsprogrammet har precis inletts medan kommissionens program är på slutrakan. Samtidigt som vi stöder kommunerna i verkställandet av förra regeringens lagreformer satsar vi på intressebevakningen inom den gröna omställningen i kommunerna inför det kommande EU-valet. Nu när staten ser ut att dra sig ur klimatpartnerskapet med kommunerna är det ännu viktigare att få EU:s stöd för kommunernas klimatarbete.

I juni 2023 inledde Petteri Orpos regering sin verksamhet och regeringsprogrammet Ett starkt och engagerat Finland lade om kursen i styrningen av verksamheten och ekonomin i kommunernas arbete för den byggda miljön och naturmiljön de följande fyra åren. Normer luckras upp i kommunerna, självstyrelsen respekteras och olikheter bejakas. Klimat- och miljömålen ska hållas, den gröna omställningen ska vara marknadsmässig, det kommunala planmonopolet tryggas liksom den proaktiva intressebevakningen i EU. Allt detta låter ju eftersträvansvärt, men som vanligt sitter djävulen i detaljerna. I normuppluckringens tecken kunde regeringsprogrammet ha hållit nivån i målen som fastställts. Nu när programmet börjat genomföras har man nämligen sett att skrivningarna inte bara är detaljrika och rentav sinsemellan motstridiga utan dessvärre i många fall också bygger på ensidigt hörande och att kommunerna förbisetts som utvecklare av samhället.   

Kommunförbundet har kavlat upp ärmarna inför beredningen av reformer av lagstiftningen som styr fundamentet i kommuninvånarnas välfärd: områdesanvändningen, markpolitiken, genomförandet av planer och underhåll av den byggda miljön. Vi erbjuder kommunernas byggnadstillsyn stöd för verkställandet av bygglagen som träder i kraft år 2025 och väntar med spänning på den reviderade bygglagen (på remiss i början av året) som förhoppningsvis ska göra byggnadstillsynens arbete smidigare och möjliggöra genuint hållbart byggande. 

I stället för snabba kursändringar i statens bostadspolitik önskar vi att utredningsgruppen som tillsatts av Miljöministeriet kommer med en gedigen analys som beaktar betydelsen av och behoven i olika kommuners sociala bostadsproduktion. Vi vill vara med och förnya instrumenten för den statligt stödda bostadsproduktionen så att de ger kommunerna möjlighet att åtgärda boendesegregation och möta arbetskraftens bostadsbehov. 

I Miljöministeriets projekt en enda kontaktpunkt för service, som antas påskynda den gröna omställningen, är vi med och sporrar statens tillstånds- och tillsynsmyndighet att samla sitt kunnande och hoppas på stöd för gränssnitten som behövs för elektronisk kundtjänst. Samtidigt vill vi värna om verksamhetsförutsättningarna för en smidig och kommunicerande myndighetsverksamhet i kommunerna, nära kunden och enligt principens om en enda kontaktpunkt, utan att äventyra kommunernas särställning inom markanvändningen. 

Dessvärre får vi än en gång kämpa för att inte nödvändighetstjänsten, den kommunala avfallshanteringen, som främjar den cirkulära ekonomin och miljöskyddet och som också under undantagsförhållanden tryggar försörjningsberedskapen, körs in i en återvändsgränd genom deloptimeringar. I stället för eviga tvister om ansvarsfördelningen inom kommunalt avfall kunde vi ha fortsatt med att främja den cirkulära ekonomin i samarbete med kommuner och företag.

Den synligaste delen av kommunal infrastruktur är kommunala byggnader, som just nu drabbas mest av förändringar. De framtida kostnaderna för och användningen av fastigheterna inom social- och hälsovård är en börda i många kommuner som dessutom grunnar över skolbyggnadernas kvalitet och antal. Kommunernas reformer och investeringar i byggnadsbeståndet styrs också av EU:s energidirektiv.     

Kommunerna vill att invånarna rör sig hållbart och tryggt. Kollektivtrafikens försvagade ekonomi gör saken svårare. Nya former av mobilitet ska också få plats på kommunernas vägar och gator och som bäst arbetar vi för att de verktyg som utlovats i regeringsprogrammet verkligen hjälper kommunerna att reglera användningen av elsparkcyklar så att städerna kan trygga en säker och trivsam gatumiljö för alla.

I en komplex värld med motstridiga intressen kan grundläggande frågor komma i kläm. Den byggda miljön och naturmiljön används av alla, invånare och företag, turister och andra som råkar passera. Kommunerna har den tacksamma uppgiften att sammanjämka behoven för alla användare, att planera, genomföra och underhålla en trevlig närmiljö, inom ramen för naturens och ekonomins bärkraft, för oss alla och inte bara för dem som susar förbi i omkörningsfilen. Låt oss komma ihåg de grundläggande frågorna också när farten ökar. Fridfull jul! 

 

Kort om skribenten

Skribenten är direktör för enheten Samhälle och miljö vid Kommunförbundet.

På Twitter: @miirariipinen

Kommunförbundets Brysselkontor

Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland. 
Kommunförbundets Brysselkontor