Kvalitetsledningsarbetet stärks inom gymnasieutbildningen

Undervisnings- och kulturministeriet publicerade i november 2022 en kvalitetsstrategi för gymnasieutbildningen. Strategin har utarbetats inom ramen för ett brett samarbete mellan intressentgrupper och sakkunniga. Kvalitetsstrategin är en del av kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen 2021–2022 och genomförandet av det.

Gymnasieutbildningen kännetecknas inte bara av hög kvalitet utan också av att kvaliteten geografiskt sett är förvånansvärt jämn, till exempel när det gäller inlärningsresultat. Samtidigt kan man se att många faktorer kommer att utmana gymnasieutbildningen och ordnandet av den under 2020-talet. 

Kvalitetsstrategin är ett bra och aktuellt verktyg för kvalitetsledningsarbetet – den stöder utbildningsanordnarnas och läroanstalternas lokala kvalitetsledning. I kvalitetsstrategin identifieras ytterst viktiga faktorer som påverkar gymnasieutbildningens kvalitet och därmed också utmaningarna på 2020-talet. De är högklassigt lärande, välbefinnande och delaktighet, en verksamhetskultur stadd i utveckling samt gymnasieutbildningens tillgänglighet. 

Kvalitetsledningen inom gymnasieutbildningen har långa traditioner

Kvalitetsledningsarbete är på inget sätt något nytt inom gymnasieutbildningen. Kommunförbundet genomförde redan åren 2009–2010 projektet Kvalitetsledning inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken. Inom projektet utarbetades en egen kvalitetsledningsmodell för gymnasieutbildningen, och man testade också en kvalitetsledningsmodell för kvalitetsbedömningen inom utvecklingen av den egna verksamheten.

Den självbedömningsmodell för kvalitetsledningen inom gymnasieutbildningen som då utvecklades i nätverkssamarbete och som pilottestades 2010–2013 beskrivs närmare i Kommunförbundets bifogade publikation samt i Undervisnings- och kulturministeriets publikation Perusopetuksen laatutyö (Kvalitetsarbetet inom den grundläggande utbildningen; på finska med svenskt sammandrag). Nu är det lätt att se att särskilt välbefinnande- och tillgänglighetsaspekterna lyfts fram starkare på 2020-talet än i början av 2010-talet. 

I kvalitetsstrategin för gymnasieutbildningen är man väl medveten om att gymnasieutbildningens kvalitet skapas lokalt. Utbildningsanordnarna och läroanstalterna har en nyckelroll i detta. Kvalitetsledningsarbetet är till sin karaktär ett långsiktigt utvecklande av utbildningen, inte kontroll eller normering. I det lokala kvalitetsarbetet utnyttjas olika informationskällor och självbedömningen spelar en central roll.

Den totala finansieringen av programmet uppgår till 15 miljoner euro

I statsminister Rinnes regeringsprogram reserverades 20 miljoner euro som engångsfinansiering för finansieringen av kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen. Samma summa fanns fortfarande i statsminister Marins regeringsprogram 10.12.2019. Regeringen föreslog dock inte finansiering för programmet för år 2020.

Den 19 november 2020 föreslog regeringen slutligen i en kompletterande budgetproposition till statsbudgeten för 2021 att programmet skulle inledas och att 5 miljoner euro skulle anvisas för det. Våren 2021 beslutade regeringen som en del av planen för de offentliga finanserna 2022–2025 att anvisa 10 miljoner euro till programmet för år 2022. På så sätt uppgick den totala finansieringen av programmet till 15 miljoner euro i stället för det ursprungliga beloppet på 20 miljoner euro.

Totalt 12,2 miljoner euro har delats ut för kvalitet

Utbildningsstyrelsen utlyste i slutet av 2021 understöd på 5 miljoner som kunde sökas för att främja kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen. Den gången beviljade Utbildningsstyrelsen totalt 3,8 miljoner euro för 38 projekt. Den outdelade understödsdelen på 1,2 miljoner euro överfördes till utdelning i samband med understödsansökan 2022.

Utifrån ansökningar inlämnade i november delade Utbildningsstyrelsen i december 2022 ut 8,4 miljoner euro för totalt 58 projekt. Sålunda har omkring 12,2 miljoner euro delats ut i finansiering för programmet. Av den totala finansieringen på 15 miljoner euro har alltså cirka 2,8 miljoner euro ännu inte fördelats. Den delen torde kunna sökas under våren 2023.

De separata finansieringsansökningarna visar återigen problematiken med statsunderstöden. Kommunerna och andra anordnare av gymnasieutbildning har mycket tunna organisationer, vilket innebär att inte alla utbildningsanordnare ansöker om understödsfinansiering till exempel på grund av den arbetsmängd som hänför sig till ansökningsförfarandet och rapporteringen eller till genomförandet av projektet.

Lyckligtvis omfattas dock sammanlagt cirka två tredjedelar av gymnasierna av de projekt som beviljades finansiering i december 2022. Man kan med rätta konstatera att det inom gymnasiesektorn för närvarande pågår ett mycket omfattande arbete med kvalitetsledning och kvalitetsaspekter. Även om det i kvalitetsledningsarbetet inom gymnasieutbildningen är fråga om lokalt arbete som utförs på utbildningsanordnarens och läroanstaltens nivå, har det regionala samarbetet och övriga nätverkssamarbetet stor betydelse. Det är glädjande att nätverkssamarbetet visar sin styrka också i kvalitetsledningen. 

Bilaga: Karvonen, J. (2010) Laadunhallinta opetustoimessa ja varhaiskasvatuksessa. Finlands Kommunförbund