Nästa steg efter PISA-ångesten

Förra veckan greps den finländska utbildningen av dysterhet och ångest när PISA-resultaten fortsatte att rasa allt mer. 

Jag blev förvånad över att vissa aktörer omedelbart hade ett svar på denna svåra fråga. Som orsaker anfördes till exempel digitalisering, smarttelefoner och knappa resurser. 

Det är helt klart att en fortsatt minskning av den statliga finansieringen inom ett så viktigt uppgiftsområde är en ohållbar väg. Kommunerna kan inte ensamma finansiera hela den grundläggande utbildningen som utvidgas och utvecklas allt mer. En tillräcklig finansiering är nödvändig för lika tillgång och tillgänglighet till utbildning. Staten bör här bära sitt ansvar.

Det är dock uppenbart att en diskussion om resurser inte räcker till för att lösa problemet med sjunkande inlärningsresultat. 

I stället för skenbart enkla lösningar behövs en analys av hela den grundläggande utbildningen

Forskarna har redan börjat analysera digitaliseringsfrågor mer ingående, fundera över skolans och hemmets roll i utvecklingen av läskunnighet samt effekterna av inlärningsmiljöer och stödformer. 

Eftersom det framtidsarbete inom den grundläggande utbildningen som finns inskrivet i regeringsprogrammet är i startgroparna, är vi i akut behov av forskning och forskningsbaserade analyser. För att inte låta oss luras av enkla lösningar behöver vi förutom fragmenterad forskning ur olika synvinklar också en helhetsbetonad analys av hela den grundläggande utbildningen. Det behövs också effektstudier och utvärdering av redan genomförda åtgärder och satsningar. 

Utöver forskningsrön måste framtidsarbetet inom den grundläggande utbildningen innefatta en förståelse av vardagen och ett anordnarperspektiv. Det företräder kommunerna i egenskap av utbildningsanordnare och de yrkesutbildade inom utbildningssektorn. 

Utan en helhetsbetonad analys är de framtida riktlinjerna för den grundläggande utbildningen på svag grund. 

Värna om fundamentet i den grundläggande utbildningen, men fundera tillsammans över frågor som kräver reformer

Som forskarna klokt konstaterat återspeglar PISA-resultaten i högre grad samhällsförändringen än skolan. Samhället har förändrats enormt mycket på 20 år. Den stora frågan är hur vi hittar de aspekter av grundskolan som ska värnas om och vad som behöver reformeras. Det vore ingen dålig idé att den här gången jämföra det egna arbetet med det man gör på annat håll. Vad beror det på att Estland klarar sig så bra och genom vilka åtgärder har andra europeiska länder förbättrat sina resultat? 

Den finländska grundläggande utbildningen är fortfarande något vi kan vara stolta över. Den grundar sig på principen om likabehandling av och jämställdhet mellan studerande. Kommunerna som anordnare av den grundläggande utbildningen och högutbildade lärare har möjliggjort högklassig undervisning mitt i olika förändringar och även i kriser. Detta fundament gäller det att inte rubba. Innehållet och verksamhetsformerna i vår grundläggande utbildning förtjänar däremot en grundlig diskussion. Bara tillsammans hittar vi svar.